Serier: Skyttegravskriget

SKYTTEGRAVSKRIGET
av Jacques Tardi
Placebo Press

1979 hittade jag en liten gratisbok på disken inne på Thörnquists Bokhandel i Landskrona. "En bok om Carlsen Comics". På den tiden gav Carlsen ut mängder av fransk-belgiska albumserier, och i denna trevliga lilla bok presenterades de flesta av de främsta serierna och serieskaparna - och jag sög girigt i mig all fakta. På de sista sidorna skrevs det om albumen i Carlsens nya satsning "Serier för vuxna" - jag tyckte att det lät rätt spännande. Serier som inte var för barn? Corto Maltese av Hugo Pratt verkade hur bra som helst - för att inte tala om Adèles extraordinära äventyr av Jacques Tardi. Fascinerande och lite konstig. Ett eller ett par år senare hittade jag de första Adèlealbumen på biblioteket och jag gillade verkligen serien - och ytterligare något år senare lyckades jag köpa samtliga då utkomna Tardi-album (liksom alla Pratt-album).
När jag recenserade "Det var en gång i Frankrike" skrev jag att vi var rätt bortskämda med bra serier i Sverige på 1980-talet. Då gav ju Horst Schröder ut hur mycket som helst - och han publicerade en hel del av Tardi. Och jag älskade Tardi. Och jag konstaterar att det inte kommit ut något av Tardi på svenska sedan 1989 - bara tio år efter det att "En bok om Carlsen Comics" kom ut! Förrän nu.
Hastigt och lustigt har Sverige begåvats med två nya serieförlag som släpper bra, utländska serier. Dels är det Cobolt - och dels är det Placebo Press, vilket Agerings förlag och Sanatorium förlag kallar sig efter att ha gått samman för att ge ut serier för vuxna från de stora serieländerna, som det står i pressreleasen. Och det är Placebo som har gett ut Tardis "Skyttegravskriget" från 1993 i en stor, flott, inbunden utgåva.
I år är det hundra år sedan första världskriget utbröt - och det är ett krig som åtminstone jag tycker känns alltmer avlägset och obegripligt. Så pass att det hela börjar tendera något slags dystopisk science fiction. Andra världskriget hade kristallklara bad guys i form av nazisterna, få minns vad första världskriget egentligen gick ut på. Fyra års meningslös slakt, sadism, bisarr krigföring och allmänt obegripligt beteende.
Tardi har under sin drygt 45 år långa karriär flera gånger återvänt till första världskriget - inspirerad av sin farfars chockerande upplevelser som soldat; berättelser hans farmor berättade - farfadern satt enligt Tardi tyst. "Skyttegravskriget" är ett av Tardis absolut främsta album, kanske hans främsta - och jag vill påstå att det är ett av de bästa seriealbum som någonsin gjorts. Ska du bara köpa ett seriealbum i år, är det det här. (Fast varför bara köpa ett?)

Albumet består av korta episoder utan återkommande huvudpersoner, och Tardi har tagit fasta på det meningslösa och omänskliga i kriget. Och sällan har ett krig framställts som mer meningslöst och omänskligt som här. Tardi har gjort grundlig research, alla detaljer ska vara korrekta, och det hela har resulterat i en direkt omtumlande läsupplevelse - man kan nästan känna stanken av ruttnande lik och avföring. Albumet andas hopplöshet och ångest. Soldaterna vet att de troligen kommer att dö en vidrig död när som helst, det råder domedagsstämning. De rör sig i något slags dödsrike. En detalj som gör det hela ännu mer ångestframkallande är officerarnas tendens att arkebusera sina egna mannar om de misstänks för att försöka desertera - eller bara vara fega. Vid ett tillfälle vill man låta avrätta ett helt kompani.

Tardis teckningar är förstås lika bra och stämningsfulla som alltid. I detta album arbetar han främst med cinemascoperutor; tre lika stora rutor per sida, vilket inte alls känns så statiskt som det låter - tvärtom, resultatet är synnerligen effektivt. I slutet av albumet redovisar Tardi en massa siffror - uppgifter jag inte hade en aning om. Antalet döda, amputerade, lemlästade, hur mycket pengar allt kostade, och även de "bortglömda" soldater som hämtats från de franska och brittiska kolonierna, som Vietnam och Indien, figurerar. Översättningen av Viktor Agering är utmärkt och Allan Haverholm har bidragit med textningens typiska Tardifont.
"Skyttegravskriget" är ett mästerverk, varken mer eller mindre - och det är bara att hoppas att Placebo Press kommer att fortsätta att ge ut Tardi på svenska.
Tecknade serier blir knappast bättre än så här.