Serier: Igår, idag och imorgon blir aldrig mer som förr

IGÅR, IDAG OCH IMORGON BLIR ALDRIG MER SOM FÖRR
av Daniel Ahlgren, Joakim Gunnarsson, Hedvig Häggman-Sund, Lars Krantz, Jimmy Wallin, Li Österberg
Apart Förlag
Innan jag satte mig ner för att skriva den här recensionen beslutade jag mig för att ta en promenad. Och vem träffade jag på under denna promenad? Jo, Daniel Ahlgren - mannen bakom boken jag skulle skriva om. Hej Daniel, trumpetade jag, jag ska skriva om ditt nya album! Hur mycket vill du ha för att skriva något snällt? svarade han.
Jag ville inte ha någonting. Men visst är det ett problem när man känner personerna bakom de verk man ska recensera. I det här fallet känner jag samtliga medverkande - utom Li Österberg. Jag vet inte om jag ens har träffat Österberg. Men oavsett vilket: nej, jag är inte köpt. Jag skriver vad jag tycker och tänker om det här albumet.
Senast jag skrev om Daniel Ahlgren var när hans Ove - den 34-årige hårdrockaren kom ut i Japan, den recensionen kan ni läsa HÄR. Han går från strength to strength, den gode Daniel. Sedan ett antal år tillbaka ägnar han sig åt att göra superhjälteserien S3, som handlar om en svensk gymnasieskola där vissa av eleverna har superkrafter - och frågan är om detta inte är hans främsta projekt hittills. Jag personligen var väl aldrig Daniels största anhängare i början, när det mest handlade om vardagsrealism och Daniel själv. Men jag har ju aldrig varit inne på den typen av serier. I och med S3 grottar Daniel ner sig i de prylar han växte upp med och som format honom - och då främst serietidningar. Det här känns passionerat. Fast jag får väl erkänna att jag läst långtifrån allt i S3-sviten. I början gick den i serietidningen Kapten Stofil, men samlingsalbumen gavs ut av Bakhåll - och de har varit mer eller mindre osynliga ute i handeln. Nu ligger han på ett annat förlag; Apart.

Daniel Ahlgren

Daniel Ahlgren har skrivit samtliga manus till episoderna i detta nya album, dock har han tagit hjälp av några andra tecknare. Albumet är copyright 2007-2014 - så länge har det varit på gång. Anledningen till att det tagit så lång tid, är att en av tecknarna (inga namn, men han har skägg) aldrig färdigställde sin episod. Daniel själv har tecknat de två episoder som inleder boken, varav den första tidigare publicerats i antologin "Allt för konsten X". Denna episod, den klart roligaste i albumet, är i färg - och det visar sig att Daniels bilder gör sig alldeles utmärkt i färg. Avsnittet handlar om att de unga, svenska superhjältarna har maskerad med temat Konstiga och obskyra superhjältar.
Därefter följer en rad lösryckta nummer ur påhittade serietidningar. Vi får ett tidningsomslag och sedan en serie ur tidningen. Först har vi Atomica nr 1 ("Ny tidning!") av Daniel Ahlgren. Här blir den mystiske hjälten Järngeten, som ingen vet vem det är och var han kommer ifrån, fullkomligt uppslukad av just Atomica nr 1.
Därefter följer Alfapojken nr 11, som tecknats av Hedvig Häggman-Sund och Joakim Gunnarsson. Här tänker Alfapojken tillbaka på när han var barn och lekte superhjälte med Starkast-i-världen-pojken - en grabb som inte hade superkrafter. Hedvig är ju en av Sveriges skickligaste serietecknare och serien ser glassig och läcker ut - synd att den inte är i färg.

Hedvig Häggman-Sund, skiss, och Joakim Gunnarsson, tusch

En gosse som jobbar bäst i svartvitt är skräckserietecknaren Lars Krantz. Han bidrar med ett nummer av tidningen Kaninmannen; en serie inspirerad av både hårdkokta deckare och Lovecraft - och nog för att det är hårt, alltid. Lars' tunga skuggor lämpar sig synnerligen väl för detta manus.
Sist i boken hittar vi Äventyrliga serier med Morgondagens Hjältar nr 33, som till större delen tecknats av den skäggige Jimmy Wallin. Här upptäcker Exploding Boy; en kille med Prins Valiant-frisyr, att Prince of Uranus och Indexboy har rest i tiden och råkat ändra historiens gång. Nio av seriens sidor, lustigt nog sidorna i mittpartiet, är tecknade av Li Österberg. Hon tecknar inte alls som Jimmy och för att vara ärlig: hon är långtifrån en lika bra tecknare som de övriga medverkande, det ser lite amatörmässigt och fanzineaktigt ut jämfört med resten av sidorna. Å andra sidan har hon tecknat några sidor då det reses i tiden, så det funkar rätt bra ändå - som om tidsresenärerna hamnar i en värld där allt ser ut så här. Och hon tecknar inte fult och kasst.

Lars Krantz

Tecknarna i all ära, men det är Daniel Ahlgren och hans manus som är albumets stora stjärna. Visst handlar det om bagateller, men det är udda, kluriga och fascinerande historier, och persongalleriet är bra och inspirerat. Framför allt är Daniel en hejare på att skriva dialog - hans dialog sopar banan med det de flesta andra svenska serieskapare stoppar in i pratbubblorna. Här pratar folk som riktiga människor. Och de här figurerna må ha superkrafter och superhjältedäkter, men de är trots detta vanligt folk som sällan är ute på superhjälterier. De sitter mest och hänger och umgås och har vardagliga problem - som andra gymnasieelever.

Li Österberg

Det känns väldigt skönt med ett svenskt seriealbum helt fritt från sunkiga mensskämt, dryga Möllankids, och som faktiskt innehåller "riktiga serier" - det här är serier av människor som älskar serier och behärskar konstformen. Det är inte bildsatta noveller; det är inte sidor fulla av text istället för teckningar. Och av någon anledning är det väldigt, väldigt ont om sådana serier i dagens Seriesverige.
Spring och köp, pojkar och flickor!

-->