Men nu är hon hur som helst död, Alice Babs. 90 år hann hon bli.
Jag ser här att hon föddes som Hildur Alice Nilson och Alice Sjöblom blev hon inte förrän 1944, då hon gifte sig. Babs lade hon till som extra förnamn, och som Alice Babs utsågs hon ju en gång i tiden till en fara för ungdomen. Hon började att sjunga jazz på nattklubbar under 1030-talet, och jazz var ju hemskt och farligt på alla sätt.
Första skivan kom 1939; "Joddlarflickan", men redan åretv innan hade hon filmdebuterat som blomsterflicka i BLIXT OCH DUNDER med bland andra Åke Söderblom och Hasse Ekman. Det stora genombrottet kom 1940 med filmen 'SWING IT' MAGISTERN!, en otäck symbol för västerlandets förfall. Tycka vissa då. Fast inte alltför många - filmen blev ju en enorm succé och Alice Babs älskades av massorna.
Ytterligare ett gäng filmer följde, bland dem VÅRAT GÄNG, I DUR OCH SKUR med Povel Ramel, och SWING IT, FRÖKEN!. Hennes sista långfilm kom redan 1959; DET SVÄNGER PÅ SLOTTET. Under 1950-talet turnerade hon med Svend Asmussen och Ulrik Neumann som Swe-Danes och på 60-talet samarbetade hon med Duke Ellington. 1958 representerade Alice Babs Sverige i Eurovision Song Contest med trudelutten "Lilla stjärna" (hon kom på fjärde plats), och 1972 utnämndes hon till hovsångerska.
ALICE BABS
1924 - 2014
R.I.P.
-->
2 kommentarer:
Slentrianmässiga dödsrunor. Varför inte hylla människor (som du har en relation till) medan de lever?
Därför att om de lever blir det inga dödsrunor. Så tillvida de inte är skendöda.
Och nog vore det konstigt att hoppa över dödsfall som Alice Babs' och Shirley Temples när jag tar upp de flesta andra.
Mina vanliga filmrecensioner är ofta fyllda av hyllningar till människor jag har relation till.
Skicka en kommentar