I slutet av 1990-talet arrangerade vi; det vill säga folket bakom Fantastisk Filmfestival, två Something Weird-filmfestivaler i Lund. Den dynaminska duon bakom distributionsbolaget Something Weird Video i Seattle; Mike Vraney och hans fru Lisa Petrucci, var på plats båda gångerna, och andra gången hade de med sig salige David F Friedman, the Sultan of Sleaze. Efter tillställningarna i Lund körde de även i Stockholm och det var hur kul som helst. Jag har en del fantastiska minnen från festivalerna och Mike och Lisa skrev kul artiklar om arrangemangen i sina videokataloger. De var i synnerhet fascinerade av det faktum att personalen var fullare än besökarna, bjöd på snaps när man köpte biljett, och att killen i kassan (vi kan kalla honom "Joachim Tevebring") hade en benägenhet att trilla baklänges om och om igen.
Mike Vraney startade Something Weird Video 1990 och bolaget blev i princip omgående världsledande när det gäller utgivning av exploitation, antik porr och allmänna konstigheter. Mike brann för dessa genrer och slut förstås distributionsavtal med legender som ovan nämnde Friedman och Harry Novak, producenterna bakom oräkneliga mängder drive-in-rullar. Vraney sökte med ljus och lykta efter konstigheter och förutom traditionell B-film, gav hans bolag ut en mängd gamla, bisarra informations- och propagandafilmer - i synnerhet de religiösa propagandafilmerna rekommenderas, de är hur sanslösa som helst. Större delen av SWV:s katalog upptas nog av gamla sex- och porrfilmer; nudie cutie-grejor, burleska strippfilmer och hårdporr från tiden innan the Golden Age, vilken inträffade i och med att LÅNGT NER I HALSEN fick premiär. SWV:s konstigaste, och kanske mest intressanta, serie filmer hette Hardcore Horrors och innehöll gamla, skitiga filmer som kombinerade porr och våld, oftast i form av skräck - men efter några år beslutade man sig för att sluta distribuera dessa. Jag vet inte riktigt varför, så kontroversiella var de väl inte?
Something Weird Video har faktiskt även betytt en del för min karriär och för den här bloggen; TOPPRAFFEL!. En gång i tiden hade jag ju en återkommande spalt i dagstidningen NST som hette Kultfilm. Mike och Lisa skickade ibland över filmer som jag skrev om, de sista årgångarna av Kultfilm bestod till stor del av SWV-filmer. Oftast skickade de grejor jag ville se och bad om, men ibland bifogade de små överraskningar. Och det var tack vare SWV jag upptäckte den skitiga och vidriga lilla filmen THE SINFUL DWARF. Det bar sig ju inte bättre än att jag använde denne syndige dvärg, spelad av dansken Torben Bille, som betygssymbol. Ibland citeras jag i bioannonser i dagspress, ofta med mitt betyg avbildat. Vem hade väl förväntat sig att se den syndige dvärgen spridd över hela Sverige?
En gång i tiden var Mike Vraney manager för Dead Kennedys, vilket förstås är hur coolt som helst. På senare år återupptog Mike denna syssla och blev manager för sin son Marks punkband DEK.
Det händer ibland att jag citerar Mike när jag inser att jag inte längre är någon ungdom. "It's cool to be old!" brukade Mike säga när han var i Lund - och då var han yngre än jag är nu! Han var en väldigt trevlig snubbe, oerhört betydande när det gäller bevarandet av gammal konstig film, och förutom film och musik ägnade han sig åt att samla på serietidningar, leksaker och annat. År 2002 var han medproducent till BLOOD FEAST 2: ALL U CAN EAT, den extremt senkomna uppföljaren till Herschell Gordon Lewis' splatterklassiker BLOOD FEAST, som kom 1963. Something Weird Video finns förstås kvar och hittas HÄR. Beställ något för att hedra minnet av Mike!
Mike hade länge brottats med lungcancer, något få kände till, och igår, den andra januari, bara ett par dagar efter att han fyllt 56, gick han bort.
MIKE VRANEY
1957 - 2013
R.I.P.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar