Förra helgen satt jag och en vän och tittade på vinjetter till gamla TV-serier, däribland den till den tuffa, engelska serien THE PROFESSIONALS, som i sitt hemland sändes 1977-1983. Vi pratade lite om Lewis Collins, som spelade hårdingen William Bodie. Visst är det ett märkligt - och tråkigt - sammanträffande att Collins, som jag inte skänkt en tanke på på länge, dör i cancer en knapp vecka senare, 67 år gammal.
THE PROFESSIONALS visades på svensk TV först i mitten av 1980-talet och antagligen körde de bara en säsong, det var ju ofta så på den tiden. Jag gissar att SVT tyckte att serien var alldeles för tuff för oss svenskar när den kom på 70-talet - som fallet var med STARSKY & HUTCH. Serien handlade om Bodie och Doyle (Martin Shaw), agenter för specialenheten CI5. Gordon Jackson var deras chef George Cowley, som med mottot "Fight fire with fire!" skickade ut dem på hårda uppdrag. Jag gillade serien, som dessutom begåvats med ett särdeles fränt ledmotiv.
På 1960-talet, innan han blev skådespelare, var Lewis Collins popmusiker. Han var med i banden Eyes och The Mojos. 1974 debuterade han i TV-serien Z CARS, och han fortsatte att medverka i diverse, för oss svenskar okända engelska TV-serier och TV-filmer. 1977, alldeles innan THE PROFESSIONALS började, dök han upp i ett avsnitt av THE NEW AVENGERS - intressant nog medverkade Martin Shaw i samma avsnitt.
1982 kom långfilmen SPECIALSTYRSKA S.A.S. (WHO DARES WINS), i vilken Collins hade huvudrollen. Collins lyckades faktiskt bli godkänd som S.A.S.-soldat på riktigt (han var en hård kille, Collins!), men eftersom han gått och blivit kändes ansågs att inte riktigt lämplig och fick inte tjänstgöra. I samma veva letade man efter en ersättare till Roger Moore som James Bond. Collins var påtänkt för rollen, men han fick den förstås inte. Han sa att han ville göra en Bond som låg närmare romanfiguren än filmhjälten och jag tror att han hade blivit en utmärkt Bond.
 |
| Vi hade Lewis Collins blivit en bra James Bond! |
Istället för att medverka i statusfilmer med skyhög budget inledde Collins ett samarbete med den schweiziske producenten Erwin C Dietrich och den italienske regissören Antonio Margheriti, bättre känd som Anthony M Dawson. Tillsammans gjorde de tre B-filmsklassiker. Först ut var CODENAME: WILDGEESE (1984), ett krigsraffel som 1985 följdes av COMMANDO LEOPARD, och 1988 kom THE COMMANDER. De här underhållande och hyfsat påkostade filmerna hade fantastiska rollistor. Lee Van Cleef, Ernest Borgnine, Mimsy Farmer, Donald Pleasence, John Steiner - och inte minst Klaus KInski, som var med i de två första. I en intervju sa Kinski att han hatade Margheriti och Collins. Kinski hatade alla.
Vi kunde se Collins i ett avsnitt av ROBIN OF SHERWOOD när Jason Connery tagit över huvudrollen, han var med i miniserien JACK THE RIPPER från 1988, och under 90-talet blev det en handfull obskyra serier och TV-filmer. Sista rollen var ett avsnitt av TV-serien THE BILL från 2002.
Lewis Collins bosatte sig i Los Angeles, lämnade skådespeleriet och blev framgångsrik i datorbranschen. De senaste fyra åren kämpade han mot cancer och den 27:e november förlorade han striden
LEWIS COLLINS
1946 - 2013
R.I.P.
-->
Inlägg
2 kommentarer:
Just vinjetterna är för mig det starkaste med THE PROFESSIONALS. Samtliga avsnitt jag såg på dansk tv, tidigt 1980-tal, hade den ursprungliga stenfuffa Rolls Royce- och hinderbaneträningsvinjetten. När så serien äntligen dök upp på svensk tv en sommar (det var inte en säsong, utan ett fåtal avsnitt handplockade ur olika säsonger för att inte vara alltför förråande eller skadligt upphetsande för den svenska publiken) blev jag väldigt besviken över att de hade försetts med den nyare betydligt mer konventionella bilen genom glasrutan-vinjetten. Bara ett, LOOKING AFTER ANNIE tror jag det hette, hade den gamla vinjetten. Om jag fattat rätt har man bytt ut vinjetten också när de tidiga avsnitten repriserats i England. På första dvd-boxen med första säsongen finns den ursprungliga vinjetten bara kvar på ett (eller möjligen två) av avsnitten, och det är nog det kontroversiella Ku Klux Klan-avsnittet som fått behålla den, och det har antagligen inte repriserats.
Tack och lov har ju i alla fall båda versionerna samma Lalo Schifrin-inspirerade och, som du påpekar, särdeles fräna, temamusik av Laurie Johnson. Skivversionen (LP-skivan med THE AVENGERS på ena sidan och THE PROFESSIONALS på andra) saknar underligt nog wah-wah-effekt på gitarren, men det finns också en Laurie Johnson-cd-box som innehåller originalet, i mono.
Så Bodie är död. Får välja min helginledningscocktail till något lämpligt att skåla till hans ära i. En Rob Roy, kanske. Även om Bodie naturligtvis hade fnyst åt idén att blanda vermouth i whiskyn. Men som du nämner var ju Collins också en Bondkandidat. Jag tror också han kunde ha blivit en utmärkt Bond, men jag undrar lite över vad Collins hade hanterat hans dialekt.
Wow! Tack som fan för denna fantaktiska kommentar - eller snarare artikel!
Skicka en kommentar