Bio: Betties resa

Foton copyright (c) Scanbox
Nu blir det franskt här på TOPPRAFFEL! ... Ytterligare en gång. Igen. Den här gången handlar det om en pensionärs-road movie.
Nyligen 70 fyllda Catherine Deneuve spelar den före detta skönhetsdrottningen (Miss Bretagne!) Bettie, som antagligen inte ska föreställa 70, men 60+. Hon driver en flott fiskrestaurang tillsammans med samla gamla mor, som påminner om svärmodern i 'ALLO, 'ALLO, 'EMLIGA ARMÉN. Dock går det visst inte så bra för dem. Än värre blir det när Bettie får veta att hennes älskare synts med en annan kvinna. Jo, det här är ju en fransk film, där har man älskare och älskarinnor; man ska vårda sina fördomar.

Bettie tappar greppet och går ut och sätter sig i sin bil. Hon kommer på att hon måste köpa cigaretter, men detta visar sig vara lättare sagt än gjort. Nu är det förvisso svårt att köpa rökverk i Frankrike; monopolen är omkastade där - sprit kan man köpa överallt, medan tobak enbart säljs i tobaksaffärer. Bettie verkar dock inte veta var det finns en tobakshandlare i staden hon bor i, så hon stannar folk och försöker bomma. Hon hamnar hemma hos en gubbe som tar en evighet på sig att rulla en cigg åt henne hemma i sitt kök; en skojig scen.

Därefter ger sig Bettie ut på en färd under vilken hon rannsakar sig själv och bygger upp ett nytt liv, eller något åt det hållet. Ni vet hur det brukar vara. Hon kommer till insikt. Hennes dotter, som spelas av sångerskan Camille (franska sångerskor har sällan efternamn), ringer och vill att Bettie ska köra barnbarnet till hans farfar. Bettie har försummat gossen, så nu ska hon ta igen den förlorade tiden. Hon kör omkring under några dagar, träffar olika människor, och så äts det middag i en trädgård. Pittoreskt värre.
BETTIES RESA är regisserad av Emmanuelle Bercot, som mest verkar vara verksam som skådespelerska - hon var bland annat med i POLIS. en här filmen är väl okej, välgjord, välspelad, men inte speciellt minnesvärd och vi har ju sett likartade filmer åtskilliga gånger förut.
Cigarrettrullargubben är bäst.
Mer har jag inte att säga om den här, så nu tar vi en kopp kaffe och går vidare.

(Biopremiär 1/11)

-->