... Rättare sagt: de där serierna jag trodde var tyska. För det visar sig att ett par av dem inte alls är tyska - åtminstone inte ursprungligen. Som till exempel Silverpilen.
Jag gick aldrig på dagis som barn, istället var jag hemma hos mormor och morfar. Förutom min mosters samling Svenska MAD från tidigt 60-tal, fanns där oändliga mängder veckotidningar. Hemmets Journal, Hemmets Veckotidning, Allas Veckotidning - och såklart Allers. I Allers fanns barnavdelningen Lill-Allers och under 70-talets första hälft var detta en bilaga; en liten tidning i liggande format, och större delen av innehållet bestod av serier. Tjalle Tvärvigg, Willy på äventyr och en massa annat. Och det var i Lill-Allers jag först gången stötte på Silverpilen. Jag fattade det som att man försökte lansera en ny Silverpilentidning via Lill-Allers, men nu ser jag att han redan hade en egen tidning sedan ett par år - 1970 kom första svenska numret.
Av någon anledning gillade jag Silverpilen som barn. Åtminstone läste jag tidningen hyfsat regelbundet; jag hade många nummer av tidningen. Men antagligen slukade jag allt som innehöll vilda västern-serier. Serierna i Silverpilentidningen var anonyma; upphovsmännen uppgavs aldrig, serierna var krafsigt tecknade, ibland direkt skissartade - och redan då tyckte jag att det var något konstigt med dem. De innehöll reklam insprängd i seriesidorna; i själva serien - serierutor byttes ut mot annonser, och ibland låg där instoppade vitsar. Jag gissar att det sistnämnda berodde på att Allers inte hade några annonser att placera där. Ibland fanns det kortare utfyllnadsserier på mittuppslaget, och som jag minns det var dessa av någon anledning trycka på gult papper. Vad hette nu den där serien om kängurun? Skippy? Eller det var kanske inte i Silverpilen den figurerade?
Jag vet inte riktigt varför jag tilltalades av Silverpilen. Jag inbillar mig att även föräldrar ansåg Silverpilen vara bättre än andra western- och äventyrsserier i serietidningsställen. Var det för att serien var snällare än mycket annat? Och indianbönan Månstråle hade en framträdande roll. Hon kunde judo, så hon blev per automatik cool. (Nu när jag tänker efter - hur hade hon lärt sig judo? Fanns där månne en japan i Kiowalägret?) Den unge Kiowahövdingen Silverpilens blodsbroder hette Falken och var en vit kille. Tydligen hette Falken Pekka Kenttä i Finland! Det måste vara världens sämsta namn på en westernhjälte alla kategorier.
![]() |
Krafsigt värre ... |
![]() |
Semics variant med ny logotype. |
![]() |
Allers startade på nytt - och utlovade både spänning och raffel! |
Bessie var något slags Lassiekopia i vilda västern. Hunden Bessie och hans blonde husse Andy (som liknade Falken) upplevde snällare äventyr bland bovar och banditer, och efter ett tag verkade den svenska tidningen rikta in sig på flickor. Den innehöll samlarbilder på gulliga djur och annat vi westernfans sket blankt i.
![]() |
Nu när jag tittar lite närmare ser jag ju likheterna med andra serier från Willy Vandersteens studio. |
![]() |
Typisk annonsering i tyska serietidningar. |
Häromåret hittade jag ett par gamla nummer av Broomm och läste om dem. Toppraffel med Järngänget, Ron Camaro - Djävulsföraren, och Steve Wheeler - Kurvakrobaten.
De var jävligt dåliga.
Fotnot: Seriefrämjandets Ola Hammarlund hörde av sig och påpekade att det i ett tidigt Silverpilenavsnitt förekommer en Japan som lär ut jiu-jitsu till Månstråle. Jag har faktiskt ett svagt minne av detta, men eftersom jag var långtifrån säker lät jag bli att skriva något om det.
5 kommentarer:
Coolt - nu vill vi ha e genomgång av Tomahawk också!
Jäklar! Och jag som hade tänkt skriva om annat... Nu börjar jag Fp inspiration till ännu en Westernartikel ...
Först Basse, för ett par år sen, och nu Silverpilen. Javisst, 70-talets serietidningar borde ha en självklar plats i denna blogg. Nu väntar jag med spänning på en artikel om Peo och Reddy. (Och, givetvis, Kalle Kula med biserien Astons Villa.)
He he he! Fast problemet med detta är att jag inte har de där gamla tidningarna, de är numera inte så vanliga på antikvariat, och om jag får tag på något mög, är det svårt att hitta fakta om serierna. Men jo, jag kommer att fortsätta att skriva om gamla serietidningar här ...
För övrigt vet jag inte om jag någonsin läste Kalle Kula - däremot minns jag tablettasken med de stenhårda kulorna.
kul att läsa din artikel, jag har också funderat över varför man gillade silverpilen och Bessie, inga mästerverk direkt, men cowbojsare funkar ju alltid :)
Skicka en kommentar