Den som betytt mest för mig när det gäller mitt intresse för tecknade serier, är som jag tidigare nämnt Sture Hegerfors, tack vare dennes entusiasmerande böcker jag hittade som mellanstadieelev på 1970-talet. Men den som har betytt allra mest för serier i Sverige, den som på närmast egen hand gjort allra mest och som format min generation serieälskare, är tveklöst Horst Schröder. Uppenbarligen en galning - i positiv bemärkelse. En man som vägrade att ge upp, trots oändliga motgångar. Och trots att hans serieimperium sedan länge brakat ihop, finns hans Epix Förlag kvar och kommer med ett album då och då.
1980-talet, jag gick på gymnasiet, och serieläsande blev över en natt spännande. En helt ny värld öppnade sig. Mitt intresse blev ett äventyr. Plötsligt kunde jag läsa de serier jag tidigare bara läst artiklar om. Detta tack vare Horst Schröder.

Det var främst Epix jag gillade. Här fanns alla de stora, europeiska serieskaparna. Oräkneliga mängder album publicerades - plus lika oräkneliga mängder korta serier. Alla mina favorittecknare gavs ut av Horst, jag fick hela tiden nya favoriter, och jag har knappt läst någonting alls av dessa serieskapare sedan den svenska utgivningen upphörde på 90-talet. De kommer fortfarande ut med nya album i Europa, men nästan ingenting översätts till svenska. Idag finns det fler serieförlag i Sverige än det funnits på åtskilliga decennier, men utgivningen är likriktad och inte speciellt kul - om man nu inte är ung, arg och gillar svenska "alternativserier".


Jag köpte nästan allt Horst gav ut. Samtliga serietidningar, många av albumen. Men en dag i början av 90-talet tvingades jag sluta upp med detta. Jag upptäckte att jag faktiskt inte läste många av de tidningar jag köpte. Tidningarna var dyra - och jag lade dem bara till samlingarna. Jag hade flyttat hemifrån och plötsligt blev detta intresse för dyrt. Dock dröjde det inte länge innan Horst tvingades strypa tidningsutgivningen, hädanefter skulle det bara ges ut album.
1993 anlitades jag som seriekritiker i dagstidningen Nordvästra Skånes Tidningar. Då började det förstås att trilla in recensionsex. Plötsligt fick jag alla album Horst gav ut, och jag skrev om alla. Efter några år tunnades även denna utgivning ut. Detta gällde inte bara för Epix Förlag; rent allmänt fick jag färre album och hade inte så mycket att skriva om. Jag koncentrerade mig istället på film.
![]() |
Horst Schröder 1991. Foto: Per AJ Andersson. |
Idag saknar jag verkligen Horst och hans imperium. I synnerhet Epix. Oj, vad jag saknar Epix. Den typen av sydeuropeiska serier publiceras numera knappt alls i Sverige. Min franska är för dålig för att jag ska kunna köpa och läsa originalutgåvorna, och det blir sällan av att jag skaffar eventuella danska eller amerikanska utgåvor. I och med Epix hädangång har jag mer eller mindre helt tappat kollen på den europeiska seriemarknaden. Jag får nyhetsbrev från de flesta av de franska och belgiska förlagen, men jag läser ju inte själva serierna. Jag vet ju inte vilka som faktiskt är något att ha.
Flera av de som arbetade med Horsts tidningar; de som satt i förlagets lokaler uppe i Stockholm, är gamla vänner till mig. Däremot har jag faktiskt knappt pratat med Horst alls. Jag träffade honom bara som flyktigast på ett par bokmässor i Göteborg. Jag skyller på att jag var ung och grön på den tiden, kanske till och med lite blyg, vad vet jag.
Horst Schröder är en man vars gärning aldrig kan överskattas och han och hans imperium är djupt saknade i dagens Seriesverige.
Idag fyller han 70 år! Låtom oss stå upp och hylla karln på bemärkelsedagen!
4 kommentarer:
Jag kan nog skriva under på det mesta. Det var inte Sture Hegerfors som väckte mitt serieintresse, utan min pappa, och jag är nog så här i efterhand av alla tidningarna mest förtjust i Pox - men i övrigt så. Och Horst är absolut värd att hyllas. Många, både konkurrenter och före detta medarbetare, har tyckt mycket och kritiskt om hans utgivning; kanske ibland med nån liten kärna av sanning. Men nu är det en gång så, att varje verklig tidning är mer värd än ett dussin idéer om hur denna tidning borde ha sett ut. För att inte tala om den uppsjö av tidningar det faktiskt rörde sig om.
Grattis, Horst Schröder!
Visst finns det en sanning i mycket av det medarbetare och konkurrenter har sagt. Horst var en kontroversiell figur, han hade en tendens att bete sig som en elefant i en porslinsaffär, många av hans satsningar var dumdristiga eller direkt idiotiska. Men var hade vi varit utan honom?
Ett senkommet tack för blogginlägget. Horst har genom åren bjudit på många upptäckter. Kul att se att mitt halvdassiga foto från '91 kom till användning. :-) Jag har så mycket kvar att skriva om Horsts produktioner på Wikipedia, så ibland undrar jag var jag ska börja. Lite ledsen blir man när man idag 24 maj 2013 klickar på www.epix.se och ser resultatet. Det ser ut som att Horst till slut gått och pensionerat sig.
Något jag verkligen vill läsa är Stora boken om Horst Schröder. Eller åtminstone om hans förlag och gärning.
Skicka en kommentar