torsdag 22 november 2012

Bio/DVD: Hassel - Privatspanarna

Foton copyright (c) Scanbox

Det är sällan det händer i Sverige, jag minns inte när det var senast - men nu händer det minsann igen: en film får premiär på bio och DVD - och VOD - samtidigt. En svensk film dessutom.

Eller ...

Film och film. Jag vet inte riktigt vad det här ska klassificeras som. Jo, visst, självklart är det här en film. Men HASSEL - PRIVATSPANARNA ligger väldigt långt från vanlig svensk polisfilm, från mainstreamfilm, från vanlig långfilm. Måns Månsson, bördig från Lund och guldbaggenominerad för H:R LANDSHÖVDING, har gjort en synnerligen udda blandning av drama, komedi och dokumentär som inte liknar någonting annat. Och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka, vad jag ska sätta för betyg. Går det här att betygsätta som en "vanlig" långfilm? (Och det är med nöd och näppe det här är en långfilm; filmen varar bara 74 minuter)

Olov Svedelids romanfigur, polisen Roland Hassel, dök upp som TV-hjälte 1986 och blev i princip den första av alla dessa framgångsrika - och alltmer trista - TV-snutar som pumpats ut i Sverige de senaste tjugo åren. I en intervju hävdar Måns Månsson att han växte upp med Hassel, men blev alltmer besviken på TV-serien. Jag såg också på Hassel på 80-talet, men minns inte riktigt vad jag tyckte. Däremot var den hittills sista, reguljära Hasselfilmen FÖRGÖRARNA, som biovisades år 2000, riktigt kass.

Månsson säger att han inte har mycket till övers för de massproducerade svenska polisfilmerna och vill ta död på genren med hjälp av PRIVATSPANARNA, och samtidigt avsluta sviten om Roland Hassel på ett värdigt sätt. Olov Svedelid dog 2008, men tydligen hade Månsson fått tillstånd av upphovsmannen att genomföra sitt projekt innan dess. Det har alltså tagit ett bra tag för den här filmen att nå filmdukar och TV-skärmar. Jag noterar även att filmen anger 2011 som copyrightår - varför släpps den inte förrän nu? Kanske har man inte vetat vad man ska göra med denna udda fågel? Speciellt dyr kan den inte ha varit, rättare sagt: den kan knappt ha kostat någonting alls att göra.

Lars-Erik Berenett återkommer i titelrollen. Roland Hassel är numera pensionär och sysselsätter sig med att försöka lösa Palmemordet. Han är fullkomligt uppslukad av detta och hänger med en grupp privatspanare: medelålders män som är lika besatta av att lösa fallet och återskapar alla detaljer minutiöst. De vandrar runt på mordplatsen och iscensätter paret Palmes promenad från biografen.
Ett flertal absurda situationer uppstår. Hassel ringer till Täppas Fågelberg på Ring P1 och undrar varför belöningen om man sätter dit mördaren fortfarande är på 50 miljoner kronor, den borde rimligtvis ha ökats till över 90 mille tack vare inflationen. Här finns även en lustig scen med Hassel i sitt kök och en automatisk telefontjänst.
Det här är ingen polisfilm, det är inte en deckare. Visst är det fortfarande Roland Hassel, men PRIVATSPANARNA har bara huvudpersonen gemensamt med de tidigare filmerna. Men trots Månssons intentioner uppstår det ändå ett visst spänningsmoment - för visst är det spännande med alla dessa olika spår i fallet Palme.

HASSEL - PRIVATSPANARNA är inspelad på ... wait for it ... Super-VHS! Jo, du läste rätt. Eftertexterna till och med avslutas med S-VHS-loggan. Det är mycket möjligt att detta är den fulaste film jag någonsin sett på en bioduk. Den urblekta, suddiga bilden är alldeles randig och blöder i rött, grönt och blått. Fascinerande konstigt. Jag kan tänka mig att filmen är lika skitful på en TV-skärm - antagligen kommer den bara till sin rätt om man ser den på YouTube... Så här såg våra amatörfilmer vi gjorde på gymnasiet ut.

Som jag skrev inledningsvis vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om det här. Som vanligt tänker jag vara ärlig och understryka att mitt främsta intryck av filmen är att den är seg och tråkig. Den varar inte så länge, men känns längre än den är. En massa gubbar promenerar runt i Stockholm, och ofta upprepar de samma procedur om och om och om igen när de iscensätter händelserna.
Killen som är något slags ledare för privatspanargruppen är väldigt lik Olof Palme, vilket skapar viss förvirring.

Njä, det här är väl inget man vill betala pengar för att se. Vänta tills filmen dyker upp gratis på SVT Play, eller något sådant. Och det lär väl inte dröja.







(Bio/DVD/VOD-premiär 23/11)

0 kommentarer:

Skicka en kommentar