Bio: Tingeling - Vingarnas hemlighet

Bilder copyright (c) Walt Disney Studios Motion Pictures Sweden
Om jag har förstått saken rätt, har tidigare Tingelingfilmer släppts direkt på DVD. Den här nya fick dock biopremiär lagom till höstlovet, på sina håll även i 3D - men inte här i Malmö. Vad jag vet. Eftersom filmen inte pressvisades var jag dag iväg på en höstlovsmatiné på Filmstaden Entré, där det visade sig att jag var ensam av hankön. Publiken bestod enbart av flickor i femårsåldern och deras mödrar.
Det här är den första Tingelingfilm jag sett, så jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig. Dessförinnan har jag förstås bara sett Disneys version av figuren i deras PETER PAN från 1953 - nu är det längesedan jag såg den, men är hon inte en ganska putt och vresig liten figur i den? I den här nya, datoranimerade filmen i regi av Roberts Gannaway och Peggy Holmes, är Tingeling en ständigt glad och käck figur - och fortfarande modellerad efter Marilyn Monroe (... vilket jag gissar att hon var '53).

Det här är en rätt konstig film. Jag fick inte riktigt ihop det. Tingeling bor i något slags älvland där det alltid är sommar och grönska. På andra sidan en liten flod ligger vinterälvornas land - det blir vinter redan på stocken över floden. Sommarälvorna får absolut inte gå över dit och vice versa - men Tingeling är nyfiken, som hon smyger över. Där träffar hon en vinterälva som hon genast blir jättekompis med.
Tingelings vänner bygger en snömaskin, så att vinterälvan kan hälsa på hos sommarälvorna. Efter diverse äventyr och strul, dumpas snömaskinen, men den fastnar i floden och börjar pumpa ut snö över hela sommarvärlden. Jättekonstigt. Jag fattade inte riktigt. Och älvorna måste få stopp på det hela. Och de måste förstås även se till så att sommar- och vinterälvor kan umgås när de vill.

TINGELING - VINGARNAS HEMLIGHET ser ut som en film gjort i marsipan. Allting är sött och gulligt och oskyldigt. Tingelings älvkompisar är alla riktiga pinglor, men i jämlikhetens namn, verkar det finnas latinoälvor, afrikanska- och asiatiska älvor och så vidare. I älvbyn finns även tjocka älvor. Men de flesta är puddingar i raffiga klänningar. Och de flesta pratar som om de har boffat helium. Marie Serneholt gör Tingelings röst, som är gäll och lite jobbig.
Det här är lite för gulligt och sockrat, men jag kan inte totalsåga filmen - och det är inte lika äckligt som filmerna om prinsessan Lillifee (jag recenserar den första och den andra). Och de små töserna i publiken verkade verkligen älska det här. Några stycken stod kvar och dansade framför duken under eftertexterna. Lite senare såg jag några av töserna skutta omkring vid Entrés foodcourt och leka älvor. Lite sympatiskt.
Sångerna som förekommer i filmen är rätt äckliga.

(Biopremiär 26/10)