Bio: Taken 2

Foton copyright (c) Scanbox

Häromdagen skrev jag en recension av det Luc Besson-producerade och -författade science fiction-rafflet LOCKOUT till nästa nummer av Nya Upplagan. Denna film är rätt påkostad och underhållande, men släpptes direkt på DVD här i Sverige. Och nu kommer ännu en actionrökare från Europa Corp, producerad av Luc Besson, som författat tillsammans med Robert Mark Kamen - den här gången på bio.

TAKEN från 2008, regisserad av Pierre Morel, blev en oväntat stor framgång världen över. Fast den gick aldrig upp på bio här i Malmö. Därför recenserade jag DVD-utgåvan - som var något slags förlängd "unrated"-version. För även om filmen var barnförbjuden i Sverige, var originalversionen PG-13 i USA. Märkligt. Det här är ju ingen barnfilm. Taken är en hård och underhållande actionfilm av klassiskt stuk. Liam Neeson är före detta specialagenten Bryan Mills, vars dotter kidnappats av onda albaner i Paris. Mills besitter "special skills", åker till Paris, dödar alla och plockar med sig dottern hem.

Att det skulle komma en uppföljare var förstås knappast oväntat. Den här gången är det Olivier Megaton som hållit i megafonen - killen som förra året levererade Bessonproduktionen COLOMBIANA, som var snygg och rätt cool, men lite slätstruken. Den här gången vill Mills att hans dotter Kim (Maggie Grace) ska ta körkort, och eftersom han ska iväg på ett kort livvaktsuppdrag i Istanbul, bjuder han dit Kim och exhustrun Lenore (Famke Janssen).

Vilken fruktansvärd osis att den gråskäggige farsan till de skurkar Mills köttade i Paris sitter och ruvar på hämnd borta i Albanien. Mills ska minsann få lida för att han dödat albanens söner och vänner. Så de spårar upp den leende familjen Mills i Istanbul.

Den här gången handlar det om en inverterad version av TAKEN. Skurkarna dyker upp och kidnappar Bryan och Lenore, med avsikt att tortera dem till döds. Kim glöms kvar. Men Bryan har ju en uppsättning special skills, så han kommer snabbt i kontakt med den skärrade dottern, som får assistera för att befria sina föräldrar. Det går bra och Bryan börjar nedgöra motståndare efter motståndare - men så får de slemma albanerna tag på Lenore igen och för bort henne. Nu blir det en kamp mot klockan. Ska Bryan lyckas hitta sitt älskade ex innan en skäggig karl haft ihjäl henne med en sax? Och hur ska det gå med Kims körkort?

Det stora problemet med TAKEN 2 är att den är makalöst ooriginell. Visst, originalitet är inte det första man kräver av en actionfilm - det är action vi vill ha. Bra, fläskig action. Men i det här fallet känns det verkligen som om vi redan sett den här filmen - åtskilliga gånger. Det här är rätt oinspirerat. Vad märkligare är, är att TAKEN 2 ser ut som en av alla de där direkt på DVD-filmerna med Steven Seagal, inspelade i Rumänien och/eller Bulgarien. TAKEN 2 är förvisso inspelad på plats i Turkiet, men man springer oftast omkring i fula, skitiga gränder, som skulle kunna finnas även i Bukarest; Istanbul utnyttjas inte. Fotot är lite murrigt och grått.

Logiken haltar betänkligt, man tar lite för enkla genvägar lite för ofta, och de snedskjutande skurkarna beter sig självklart rätt korkat - så att herr Mills snabbt kan leta upp dem och ha ihjäl dem. Mills är fantastiskt duktig, han kan nästan allt, han ger intryck av att ha övernaturliga krafter. Vilket han kanske har.

Men actionscenerna, då? Tja, de är inte särdeles spektakulära. Man kör med Jason Bourne-tricket och filmar med hetsig, ryckig kamera och snabba klipp, så att man inte riktigt ser vad som sker. Plus dock att vi mot slutet får se Mills och en skäggig karl gå loss på varandra i vad som liknar en liten arena. Och njä, jag kan väl inte hävda att TAKEN 2 är tråkig. Jag gissar att många kritiker återigen kommer att anmärka på det faktum att skurkarna är svartmuskiga albaner och turkar. Men det går ju inte att ha ariska nazister som bovar i alla filmer.

På sätt och vis känner jag att jag inte borde ge den här rutinrullen mer än en tvåa i betyg. Och det hade jag gjort om den hade haft till exempel Steven Seagal i huvudrollen. Men nu har den ju Liam Neeson som hårtslående hjälte. Visst går han på autopilot, men han lyfter anrättningen något. För att inte tala om Famke Janssen. Hon tillför också en hel del. Dessutom är hon en av världens vackraste kvinnor. Eftersom hon är med höjer jag betyget ett snäpp.

(Biopremiär 5/10)