fredag 19 oktober 2012

Bio: Min ungdoms kärlek

Foton copyright (c) TriArt Film
Som jag brukar skriva: Nu blir det franskt här på TOPPRAFFEL! Det blir det ju för jämnan. Fast först trodde jag att det här var en norsk eller dansk film. Regissören och manusförfattaren heter nämligen Mia Hansen-Løve - men hon visar sig vara fransyska. Hon är dessutom gift med den kände, franske filmskaparen Olivier Assayas. En av huvudrollerna spelas av norrmannen Magne-Håvard Brekke, men han är visst mest verksam i Frankrike och Tyskland.
Jag har ingen aning om MIN UNGDOMS KÄRLEK bygger på Hansen-Løves eget liv, men berättelsen börjar 1999 - av någon anledning. 19-åriga Lola Créton spelar 15-åriga Camille, som är ihop med den fyra år äldre Sullivan (Sebastian Urzendowsky). De är oerhört kära i varandra - men så en dag beslutar sig Sullivan för att ta en chans och beger sig ut på en lång resa. Och plötsligt har han varit borta tre år, eller vad det nu var. 
Camille har börjat studera arkitektur vid universitetet, där hon inleder ett förhållande med sin norske lärare Lorenz (Brekke). Efter ett tag har det gått ytterligare fem år. Camille bor nu ihop med Lorenz - men så dyker Sullivan plötsligt upp igen och Camille inser att hon fortfarande är kär i honom. Så hon åker ut på landet med Lorenz. Och där kastar hon en hatt i en flod.
MIN UNGDOMS KÄRLEK skulle kunna ha blivit en bra liten kärleksfilm. Det är ju alltid trevligt med Frankrike och olika franska miljöer. Vid ett tillfälle görs det förresten en omotiverad resa till Louisiana i Danmark - hade de en hög budget att bränna? Nå, det känns kanske exotiskt för fransmän, men man får knappt se något av platsen.
...Men nu är inte det här en speciellt bra film. Tvärtom är det ett riktigt sömnpiller. Storyn är i stort sett poänglös och ointressant. Lola Créton är väldigt söt (och har flera nakenscener), men det blir mer än lovligt kinky när hon plötsligt får ihop det med norrmannen. Jag vet inte hur gammal han är, men han ser ut att vara typ 52. Han ser riktigt tradig ut, han har noll utstrålning, ingen kemi med tösabiten, och jag undrar varför de två är tillsammans. Ska jag vara ärlig kände även jag mig lite ... gubbsjuk när jag såg filmen.
110 minuter varar det här, och det känns verkligen. Oj, vad segt det är. Det händer nästan ingenting. Emellanåt är det lite smågulligt, ibland är det lite småtrevligt, men det hjälper inte. Det finns ingen orsak att se MIN UNGDOMS KÄRLEK. Om man nu inte tillhör den lilla exklusiva skara som ser alla filmer som vunnit pris på filmfestivalen i Locarno.
En märklig detalj är att flera gånger får man se tydliga vägskyltar och annat när man befinner sig på kända platser - som om det verkligen ska framgå var man har filmat. "La Loire" står det till exempel på en skylt Camille strövar förbi.







(Biopremiär 19/10)



0 kommentarer:

Skicka en kommentar