TOPPRAFFEL! sörjer: Joe Kubert

När jag gick på gymnasiet - vi pratar 1980-tal här - skickade jag efter information från The Joe Kubert School of Cartoon Art. Jag hade sett annonser för denna skola i tidskriften Cartoonist PROfiles och blivit nyfiken. Den flotta broschyren anlände och jag blev ännu mer nyfiken. Så pass nyfiken att min plan var att börja på Kuberts skola efter att jag tagit studenten - på den här tiden siktade jag fortfarande på att bli serietecknare och inte enbart manusförfattare. Men jag insåg efter ett tag, kanske ett par år, att det skulle bli fruktansvärt dyrt att studera i New Jersey, och jag började att ägna mig åt annat. Skolan finns kvar än idag och många prominenta, amerikanska serieskapare har studerat där.
Igår gick Joe Kubert bort. Han var en legendarisk serietecknare, redaktör - och just det; lärare på sin skola. Men ska jag vara riktigt ärlig måste jag erkänna att jag aldrig läste speciellt mycket Kubertserier när jag växte upp. Jag är ju svensk och uppvuxen i Sverige, och här publicerades inte speciellt mycket serier av Joe Kubert. Jag minns att jag läste om Tomahawks son Hawk - men den serien tecknades ofta av Frank Thorne i en stil snarlik Kuberts, och jag har kommit fram till att Thorne stod för många serier jag trodde tecknats av Kubert, som bara stod för omslaget. Om ens det.

Stenåldersrafflen om Tor dök ibland upp i Gigant, och där figurerade även Vikingaprinsen ett par gånger. Den sistnämnde fanns visst även i Tumac. Jag vill minnas att jag såg annonser för Enemy Ace, som skulle börja i någon svensk tidning, men själva serien fick jag aldrig tag i. Eldhår gick i Jonah Hex, om jag inte minns fel.
Joe Kubert var mest känd för tre serier. Sgt. Rock, Höken och Tarzan. Jag läste Tarzan sporadiskt som barn, men jag har ingen aning om huruvida Kuberts avsnitt kom ut här i Sverige - hans Tarzanteckningar ser dock bekanta ut. Höken gick i Gigant, men aldrig Kuberts avsnitt - inte när jag köpte tidningen. Sgt. Rock har jag överhuvudtaget aldrig läst. Inte förrän jag nyligen hittade en samlingsvolym på Malmö Stadsbibliotek.

Trots att min Kubertkonsumtion var så pass mager, var han en tecknare jag omedelbart lade på minnet. Det måste jag ha gjort, eftersom jag visste vem han var då i början eller mitten av 80-talet då jag först såg annonserna för hans skola. Och när jag blev lite äldre och köpte amerikanska serietidningar, beställde jag ibland drivor av gamla krigsserietidningar från DC Comics. Där figurerade ofta Kubert. Förvisso mest som omslagsillustratör, men ändå. Och det var något visst med hans still. Grovhuggen och livfull. Den påminde inte alls om andra, amerikanska serietecknares stilar - med undantag för Frank Thorne. Samtidigt var den uppenbart amerikansk jämförd med, tja, fransk-belgiska serier. Eller svenska.
Joe Kubert debuterade som serietecknare i början av 40-talet och hamnade ganska omedelbart på DC Comics, där han snart gav sig på Höken; en serie han jobbade med i åtskilliga år. Kubert arbetade i stort sett uteslutande för DC, men ibland gjorde han avstickare på andra förlag. Han tecknade ett par serier för EC Comics' krigs- och äventyrstidning Two-Fisted Tales, och för Avon Periodicals och St. John Publications, där han var redaktör. Serien om Tor skapades för St. John.

1976 öppnade Kubert sin skola och på 90-talet gjorde han comeback som serietecknare. Faktum är att han är aktuell alldeles just nu i de amerikanska seriebutikerna - han tuschade nämligen sin son Andy Kuberts teckningar i Before Watchmen: Nite Owl; den omdiskuterade, nya serien som Alan Moore kräver att alla Watchmen- och Moorefans ska bojkotta. Joe Kuberts söner Andy och Adam är båda sedan länge väletablerade serietecknare.
Om ett par veckor skulle Joe Kubert fylla 86. Nu får han fira sin födelsedag i den stora serieateljén ovan molnen.

JOE KUBERT

1926 - 2012

R.I.P.