När jag gick på högstadiet för runt trettio år sedan frågade min lärarinna i franska och engelska; Margareta Aronsson (Björn Kjellmans svärmor, frid över hennes minne), vilka böcker vi brukade läsa, vilka favoritförfattare vi hade. Jag minns inte varför. Jag hade då just upptäckt Harry Harrison och utsett honom till min favoritförfattare. Något förhastat, kanske, men ett coolt val av en väldigt ung tonåring. Jag minns att Margareta av någon anledning blev nyfiken på Harrison, så hon fick låna "Hjälten" av mig. Rättare sagt, jag hade själv lånat den på biblioteket. Jag tror inte att hon faktiskt läste den, men jag kommer ihåg att hon sa "Jag förstår inte science fiction; jag vet inte vad som är science och vad som är fiction!". Själv hade jag ingen aning om att "Hjälten" är en parodi på "Starship Troopers".
 |
| "Hjälten" |
Idag, den 15:e augusti, dog Harry Harrison. Jag har nog inte skänkt en tanke på hans böcker sedan 1980-talet. Jag har inte läst något. Jag funderar på vilka jag egentligen läste. Det var nog inte så många - och Harrisons produktion är diger. "Barney Tidfarares saga". "Hemvärlden", "Stålråttan". "Hotet från Jupiter", som publicerades i kioskbokserien Kosmos. Det är vad jag kommer ihåg. Jag tilltalades av stilen, av humorn - annars blev jag ofta besviken på den tiden när jag läste berömda science fiction-författare. De var lite tråkiga. Fast det är ju klart, en del anklagade Harrison för att vara för lättsam. Fjant.
Harry Harrison började sin karriär som tecknare och jobbade bland annat för EC Comics på 50-talet. Han skapade även ett par dagspresserier och var redaktör. 1960 romandebuterade han, och blev därefter mest känd som författare. Boken "Ge plats! Ge plats" från 1966 blev Charlton Heston-rafflet SOYLENT GREEN - USA ÅR 2022, som kom 1973.
Harrisons sista bok publicerades 2010.
HARRY HARRISON
1925 - 2012
R.I.P.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar