DON'T BE AFRAID OF THE DARK
BJÖRNBRÖDER
REIGN OF ASSASSINS
FABLERNAS VÄRLD VOL. 1-3
BEAVIS AND BUTT-HEAD - THE MIKE JUDGE COLLECTION, VOL. 1, DISCS 1-3
CLEOPATRA
LADY OCH LUFSEN - DIAMOND EDITION
TO KILL A MOCKINGBIRD: 50TH ANNIVERSARY EDITION
DEN OSYNLIGE MANNEN
LEJONKUNGEN 2: SIMBAS SKATT
CATCH .44
PSYCHO
SCARFACE
FALLSKÄRMSJÄGAREN
EN SNUBBE SOM MÖRDAR FOLK
11-11-11
Inlägg
6 kommentarer:
"Operation Paratrooper" såg jag för typ 20 år sen - den processades nämligen på filmlabbet jag jobbade på då. Riktig skitfilm, och jag hajade till härom veckan när jag såg att den släppts på nytt.
Guillou har nämnt filmen nån gång; tydligen är det knappt något kvar från hans originalstory. Typ en biperson eller så. Men kan man nu använda hans namn i marknadsföringen, så...
Michael Tapper på Sydsvenskan sa något liknande; att de skrivit om manuset helt och hållet.
Jag kommer ihåg en intervju med Guillou från tiden när den gick på bio i Sydsvenskan eller möjlighen DN. Han hade bråkat lite med producenterna som hade velat marknadsföra den som skriven av honom, och de hade enats om "baserad på en berättelse av Jan Guillou" e.d. Jag fick intrycket att det faktiskt var ett filmmanus han skrivit, men att inte mycket var kvar. Jag tror han sade att han sett filmen tillsammans med sin son och vid något tillfälle uppspelt utbrutit ungefär "kolla! här är ju en scen som jag har skrivit!". Om man har överdriven tillit till mitt naturligtvis bräckliga minne av intervjun så handlade scenen om att huvudpersonerna var på väg mot en bro. Kan det stämma?
Bro... Låter bekant. Det är inte längesedan jag såg filmen, men jag minns inte så många detaljer...
Jag brukar läsa dina recensioner med ett leende på läpparna. men: Men då måste jag påpeka att “Den osynlige mannen” är bättre än övriga filmer Carpenter fick ur sig under 90-talet.
På 90-talet kom At the mouth of madness. Det är en av de bästa filmer som någonsin gjorts. Alla kategorier. Carpenters ära och rykte är räddat. 8)
Nu har jag inte sett AT THE MOUTH OF MADNESS på väldigt, väldigt länge. Eller I SKRÄCKENS SKUGGA, som den hette på video - eller snarare I SKRACKENS SKUGGA, som det såg ut att stå på videoomslagets rygg.
Jag kommer ihåg att jag tyckte att filmen var mycket bra - fram tills att Sam Neill hittade författaren och det hela började spåra ur i något slags pseudo-Lovecrafthistoria som de aldrig riktigt fick rätt på.
Skicka en kommentar