Eric Roberts är ofta strålande på film
Jag tog en titt på nyhets- och topplistehyllan i videobutiken om hörnet, och upptäckte att väldigt många filmer har ERIC ROBERTS i rollistan.
Det är en man vars karriär gått spikrakt... åt sidan.
Dessutom har jag upptäckt något mystiskt med Eric Roberts - vilket jag återkommer till.
JAG SATT NYLIGEN och tittade på två småtrista thrillers vilka båda hade Roberts i huvudrollen; "Love is a gun" (Egmont) och "Hard truth". Jag har lite svårt att bestämma mig - är mannen för bra för att medverka i dussin-B-filmer, eller förtjänar han inte bättre?
En gång i tiden var han ju en klart lovande och Oscarnominerad talang och medverkade i filmer som "Star 80" och "Runaway train", men numera dyker han mestadels upp i karatefilmer (som "Best of the best", och dess uppföljare som nyligen blev polisanmäld för att den bryter mot lagen om våldsskildring - själv tycker jag förstås att "Best of the best 2" är skojig på alla sätt och vis), och främst i min nya hat-genre: erotiska thrillers (alltså taskiga deckare men långa scener där folk idkar umgänge i sängar designade av bögar).
Okej, han dyker ibland upp i gästroller i "stora" filmer, nu senast i "Specialisten" (Warner), men de räknas väl knappast.
Men! Eric Roberts brukar göra något i sina filmer, som gör honom smått speciell.
Han kissar mest på film.
Jodå, nu är vi framme vid min upptäckt. Jag har upptäckt en besynnerlig trend i dagens amerikanska filmer. Det kissas rätt ofta. Mer eller mindre realistiskt. Orealistisk är scenen i "Jason goes to hell" (Sandrews) där en tjej går ut ur tältet, hukar sig bakom en buske i två sekunder, går tillbaka till tältet, har sex med sin pojkvän, och slaktas av Jason.
Men Roberts kissar mest. I "Love is a gun" kissar han till och med två gånger. I och för sig slås han kanske av skådisarna i Hong Kong. Jackie Chan kissar rätt ofta i sina actionkomedier, liksom Chow Yun-Fat. Andy Lau gör mer än kissar. I "Hard-boiled 2: the last blood" utbryter en eldstrid på dass, och Lau kastar sig ut med nedhasade byxor.
AVDELNINGEN "Ha kul med din fjärrkontroll": Så tog även jag mig igenom "Vendetta" (SF). Tja, den är ju inte tråkig, men samtidigt når den som actionfilm knappast upp till amerikansk standardaction, och jag tycker inte att man ska acceptera något som är sämre, bara för att det är svenskt. Svensk film blir aldrig lika bra som den var 1972, ungefär.
Nå, i alla fall. Fjärrkontrollen. Om du trycker på enbildsframmatning under "Vendettas" avslutande actionscener, kan du göra några kul upptäckter. Som att den barhuvade föraren plötsligt har störtkruka på sig när bilen slår runt. Lär ha synts ännu tydligare på bio.
Kort därpå skjuter en skurk mot en helikopter, och springer mot sin bil. Helikoptern spränger bilen i luften. Det här såg lite konstigt ut, så jag körde scenen i slowmotion. Jodå, inte sprängs där någon bil. Den har man flyttat på. I stället smäller man av en bomb där bilen stod. Det ser lite billigt ut. Ungefär som italienska Mad Max-kopior.
Fast italienska B-filmer är i alla fall roligare än "Vendetta".
BÄST JUST NU
"Ed Wood": Biopremiär på fredag. Inte nog med att det här är årets bästa film, "Ed Wood" innebär även en renässans för bongomusiken.
"Plan 9 from outer space": Också på bio på fredag. En omskakande rysare. Finns på video, fast inte här, förstås.
Slöphead: Jag har skådat hårdrockens framtid - och den heter Slöphead.
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar