Bio: Project X - Hemmafesten

Foton copyright (c) Twentieth Century Fox Sverige
PROJECT X - HEMMAFESTEN är en unik film. Verkligen ensam av sitt slag. Detta är nämligen en komedi helt utan antydan till humor, inte den minsta anstymelse till skämt och underhållning. Även om man tycker att en komedi inte är rolig, brukar man ju förstå vad som är avsett att vara roligt. Så är inte fallet här. Om filmen inte lanserats som "komedi" hade jag haft svårt att gissa det.
Regidebuterande Nima Nourizadehs film, som producerats av Todd Phillips (BAKSMÄLLAN), är ännu en Found Footage-film. Rättare sagt, det är väl ingen som "hittat" den här filmen, men den är gjord med handhållna video- och mobilkameror; huvudpersonerna filmar varandra, det ska se dokumentärt ut, att skådespelarna är okända ska förstärka den dokumentära känslan.
High School-eleven Thomas (Thomas Mann) i Pasadena fyller år samma helg som hans föräldrar ska resa bort. Perfekt, då blir den stora, flotta villan - komplett med pool - tillgänglig för en rejäl fest. Kompisen Costa (Oliver Cooper) ska fixa festen. Eftersom han misstänker att ganska få människor vill komma och festa hos dem mesige nörden Thomas, kör Costa igång en fet marknadsföringskampanj. Detta leder till att uppskattningsvis 1500-2000 pers (enligt Thomas) dyker upp och röjer inte bara i villan, utan i kvarteret.

Festen spårar snabbt ur. Hus, trädgård och allt i närheten vandaliseras. När halva grannskapet sätts i brand och när polisen omringar området, direktsänds den upploppsliknande festen i TV:s nyhetsrapporteringar.
Det är det hela.
Först och främst är detta en film om jääävligt osympatiska typer. Den där Costa är bara ett as. Jag hatade honom så fort han dök upp. Men de andra är inte mycket bättre. De är så där fånigt omogna som tonåringar bara är i amerikanska filmer. De kan inte prata om något annat än sex och droger, samtidigt som de själva är så bakom flötet att inga tjejer skulle vilja ta i dem med tång. Tycker i alla fall jag. De här befinner sig på ett intellektuellt neandertalstadium. Fast det är kanske att förolämpa neandertalare. Thomas, som tappar kontrollen och får panik, är det bara synd om - men mest synd är det om föräldrarna. Allvarligt talat: det är väl inte roligt att sätta eld på sitt hus och förstöra inredningen? Springa runt och misshandla folk?

Spoiler: Detta är en av slutscenerna

PROJECT X är en film som kan sammanfattas med orden "rå men hjärtlös". Om man jämför med en annan bioaktuell komedi; AMERICAN PIE: REUNION, så är det en film gjord med hjärta. I den festas det hejvilt, och även om Stiffler är en omogen fjönt, gillar man honom. Rollfigurerna i Nourizadehs film hade gjort sig bäst som statister i SALÒ - ELLER SODOMS 120 DAGAR.
PROJECT X är en fruktansvärt film. Jag undrar vad som krävs för att man ska tycka att den är rolig. Jag vet inte om jag vill känna någon som tycker att den är rolig. Jag skrattade inte en enda gång. Skulle jag inte recensera filmen, hade jag gått.
De enda som verkade ha kul, är alla de festande och hårt krökande statisterna. Jag antar att de festar på riktigt.
För övrigt innehåller PROJECT X filmhistoriens mest rasande dvärg, som stoppas in i en köksugn. Elakt skämt, obehagligt våldsam dvärg.

(Biopremiär 20/4)