Amerikaner sätter färg på grådaskiga Polen
När jag var liten tyckte jag alltid att brittiska TV-serier såg lite konstiga ut - allting var lite grådaskigt, och till och med personerna såg gråa ut. Att detta berodde på att programmen gjordes på video begrep jag förstås
inte.
FILMER GJORDA I öststaterna har också en förmåga att se gråa ut - också de som inte filmas på video. Många av dessa grådaskiga, ofta polska, filmer
kan förvisso vara bra, men jag vägrar tro att Polen alltid ser ut som ett
grustag utanför Kävlinge en mulen novemberförmiddag. Nej, jag har alltså
inte varit i Polen.
Häromveckan gjorde jag en intressant iakttagelse. Jag satt hemma i soffan,
drack kaffe (av den vidriga sorten O"Lacy"s Grand Royal - jag köpte det enbart för att det hette just Grand Royal), och tittade på "Den vita filmen" (Sandrews).
Nej, jag tyckte inte att filmen var något speciellt, vilket den skulle vara enligt recensionscitaten på omslaget. Det skulle väl vara för Julie Delpys medverkan då, men filmen är alldeles för blek för att hennes skönhet ska framgå.
Direkt efter såg jag "Beyond forgiveness" (Egmont). Jag hade inte omslaget
till hands, och visste därför inte riktigt vad det var, förutom en actionfilm med den ganska sympatiske actionhjälten Thomas Ian Griffith, filmen till ära iförd Glenn Hysén-frisyr.
"Beyond forgiveness" är standardaction. Våldsam, men lite småtrist och totalt ointressant. Griffith spelar en hård Chicago-snut, som jagar sin brors mördare. Men! Nu visar det sig att filmens skurkar är polacker. Griffith beger sig till Polen.
Filmen är verkligen inspelad i Polen, och hör och häpna - Polen ser riktigt trevligt ut sett genom en amerikansk filmkamera. Allting har fått färg, frukterna på torget ser goda ut, och människorna ser inte ut som Döden i "Sjunde inseglet". Är det någon som vet hur det kan ha blivit så här?
På plats i Polen nedgör Griffith horder av skurkar, innan han till slut konfronteras med den illasinnade kirurgen doktor Lem (?!), spelad av Rutger "Tittut! Jag är med i den här filmen också" Hauer. Speciellt
spännande eller häftigt blir det inte, men jag gillade scenen där man slåss med korvar.
Den som är trendmedveten och väl bevandrad i actionfilm, vet säkert att
världens främste actionregissör är kinesen John Woo, mannen bakom epos som "The killer", "Hard-boiled" (totalförbud i Sverige - kulturskymning!), och
den lätt misslyckade USA-debuten "Hard target" (CIC).
Nu har Filmco släppt Albert Pyuns hyllning till Woo, "Hong Kong "97". Filmen är amerikansk, men inspelad i Hongkong. Tyvärr misslyckas Pyun med det mesta. Woos storhet ligger inte enbart i hundratals lik, tusentals pistolskott och hjältar i kostym.
Dessutom kör Pyuns alldeles för många scener i slowmotion, vilket tar kraften ur actionsekvenserna.
Vill man göra en film inspirerad av Woo, bör man nog hålla sig ifrån Hongkong. Nä, nu väntar vi i stället på "Broken arrow", Woos nästa Hollywoodfilm med Den Store John Travolta och Christian Slater.
BÄST JUST NU...
Bröllopsfesten (Egmont). Ha ha! Bög! Rolig Didrik i dag!
The Crow (Filmco). "So I say I’m dead...and I move"
Den mustaschprydde vädergubben i Femmans nyheter. Wow, snacka om entusiasm och inlevelse! Mannen är lysande.
Babylon 5, Lois & Clark. Pilotavsnitten finns på video.
Inlägg
4 kommentarer:
Jag vill läsa mer. MER I SAY! 8)
Det kommer, det kommer. Men bara när jag inte har så mycket annat att skriva. Expressenkrönikorna får väl sägas vara mitt stand-im-material.
Om detta är ditt stand-in-material så hoppas jag på att du kommer att börja med "Stand-In Söndag" och publicerar sånt här då. Inte för att det du brukar posta på söndagarna är dåligt eller så, men för att ha det som en återkommande grej.
Nja, jag får väl se. Jag skrev i Expressen under 2½ år. Just nu ser det alltså ut som om jag har en väldig massa material liggande. Men börjar jag publicera dem regelbundet lär de ta slut hyfsat snabbt.
Skicka en kommentar