Det var en tysk och en norsk och en engelsk och Bellman som skulle se vem som kunde vara längst kvar på en båt utanför Spetsbergen...
Jag tittar på Peter Dalles filmografi som regissör och konstaterar att de enda av hans långfilmer jag sett, är YRROL och DRÖMKÅKEN. Jag såg aldrig SKENBART och OGIFTA PAR. Men här har vi så Dalles nya film, och den har jag sett - konstigt vore ju annars, eftersom jag skriver denna recension.
Peter Dalle är ju främst känd som komiker. Därför är det lika intressant som märkligt att han gjort denna thriller. Äventyrsthriller är kanske ett bättre ord. Eller krigsraffel i färg. Det går att sortera in EN FIENDE ATT DÖ FÖR i många fack. Pojkboksäventyr. Europudding.
... För europudding är verkligen vad det här är. Filmen ska nog anses vara svensk, men med tanke på hur många utländska bolag och tyska finansiärer som är inblandade, är det inte självklart att detta är en svensk film. Majoriteten av dialogen är på engelska, eftertexterna är på engelska.
Nej, nu ljuger jag. Rickard Ulfsäter, som senast sågs i NOBELS TESTAMENTE, spelar geologen och sprängämnesexperten Gustav, som väljs ut till expeditionen och kliver ombord på en båt på väg norrut. Ombord träffar han engelsmännen Martin (Allan Corduner, GLADIATOR, VERA DRAKE, ROME) och Terrence (Tom Burke, CHÉRI), tyskarna Friedrich (Axel Prahl, TATORT) och Leni (Jeanette Hain, THE READER), en norsk kapten (Sven Nordin, ELLING) och ett helt gäng ryska sjömän.
Dessa vetenskapsmän bekantar sig med varandra, och minsann om inte Gustav går och blir kär i Leni. Men! Plötsligt kommer ett meddelande till båten, ett meddelande som lägger sordin på stämningen. Tyskland har invaderat Polen och kriget är ett faktum. Plötsligt blir båtens passagerare varandras fiender och de hamnar i olika knipor. Dessutom är en av dem en förrädare ... (Och ja, förrädaren är precis den man tror det är)
EN FIENDE ATT DÖ FÖR skulle kunna vara hämtad ur Rekordmagasinet på 1950-talet. Det skulle också kunna vara en Bigglesbok. "Biggles på Pangaea". Eller "Battler Britton och förrädaren". Eller valfri Alistair MacLean-bok - de innehöll alltid en förrädare. Jag vet inte riktigt vilken målgrupp Peter Dalle haft i åtanke när han skrev manuset till den här filmen. Hade det varit 70-tal och jag en ung grabb, hade jag tyckt att det här är fruktansvärt spännande och bra. Men nu är det 2012.
Filmfotot är inget speciellt, det är okej (undrar dock om kopian vi såg var felmaskad, filmens framing var nämligen i snävaste laget), filmmusiken är inte heller något märkvärdigt. Dialogen är ibland styltig, men skådisarna funkar hyfsat. Större delen av filmen utspelar sig ombord på båten, men några av de övriga miljöerna är relativt pampiga.
EN FIENDE ATT DÖ FÖR är en ganska trevlig film. Ett krigsraffel i färg. Men inte så mycket mer. Och jag vet inte riktigt vem som kommer att gå och se den.
(Biopremiär 16/3)
Inlägg
11 kommentarer:
Varför skriver du i din presentation att du är manusförfattare till film, du har ju aldrig skrivit nånting? Är inte det lite pinsamt? Speciellt med tanke på att du ser ut som att du är 58 eller nåt...
Och dessutom hur jävla supertöntigt är det inte att du skriver "directed by Pidde Andersson" under din bloggs titel!? Du har ju aldrig varit i närheten av att regissera någonting och det kommer inte att hända heller, ditt största bidrag till kulturhistorien är att du provskrivit för 91:an Karlsson. Lägg ner den här skiten för fan, du gör ju bort dig fullständigt.
Kom igen då din fega jävel, lägg ut kommentarerna! Du som är så tuff i dina recensioner... men får du minsta kritik själv då gömmer du dig. Patetiskt. Recensionen av Dalles film är så illa skriven att man först tror att det är en mellanstadieelev som ligger bakom, men sen ser man den groteska bilden på dig, en överårig loser, man riktigt känner stanken från dina otvättade sura strumpor.
Kära anonyma fegis som inte vågar stå för sina åsikter, varför skriver du dessa löjeväckande, patetiska och okunniga kommentarer? Varför läser du min blogg? Vem är du? Eftersom du uppenbarligen tillhör den yngre generationen som föredrar texter skrivna av barn, bör du ju lämpligen hålla dig till sådana.
Oj. Alltid roligt när folk som är inblandade i en produktion anonymt ger sig i kast med att kritisera kritiken - och inte minst kritikern :) Kan ju inte tycka att recensentens text är så snajdigt sågande som den kan vara. Och tre dvärgar är väl inget att uppröras över, det är ju tvärtom godkänt betyg!
Tänk om det är Peter Dalle själv som är denna anonyma kommentator!
Stabilt! Jag har följt dina recensioner och artiklar sedan Udo Magazine tiden och de har allt som oftast varit lysande! Du är en av de få recensenter som faktiskt vet vad det är du skriver om och inte använder dig av uttjatade referenser och akademiskt ordbajs!
Toppraffel är en av de bästa filmbloggarna på svenska, dessutom förbannat underhållande!
/Jesper
http://deadmoonnight.blogspot.com/
Tack ska du ha, Jesper!
Peter Dalle har för mycket stil för att använda ord som "supertöntigt" eller "loser". Jag tror snarare att det är någon i produktionens periferi som känner ett stort ansvar att själv försöka ställa tillbaka skåpet där han tycker det ska stå.
Som en parentes vill jag bara säga att jag gillar EN FIENDE. Riktigt mycket till och med. Jag klippte dessutom trailern. Men det är ju ingen här som vill filmen illa, så påhoppet är ganska lustifikt. Med såna vänner behöver inte Dalle några fiender - inte ens att dö för :)
Nej, det är ju inte Dalle. Och frågan är om personen som skrivit kommentarerna ovan har med filmen att göra. De är ju jävligt puerila. Möjligtvis är det någon som bryggde kaffet på inspelningen. Och vad jag vet är inte Dalles föräldrar även bror och syster.
Jag noterar att filmen fått ganska blandat mottagande, vilket väl får sägas vara positivt; tvåor, tror, fyror, till skillnad från så många andra svenska underhållningsfilmer har den inte blivit unisont sågad.
Det måste ju vara nån som är arg för att du skrivit en recension som är för *positiv*. Sean Banan kanske?
Skicka en kommentar