tisdag 3 januari 2012

DVD: SS Girls

SS GIRLS (Njutafilms)

Ska du bara se en film i år ... så är ju SS GIRLS ett jävligt konstigt val. Men om du tänker se fler, typ, tja, sju filmer, kan du gärna låta SS GIRLS bli en av dem.
Bruno Mattei. Frid över ditt minne, åh du gamle tokstolle. SS GIRLS från 1977 är Matteis andra film, efter att ha debuterat med ett obskyrt drama sju år tidigare. Den här filmen är dessutom ännu en del i Njutafilms bisarra "SS Camp Collection" - vem hade väl väntat sig att vi skulle få se en sådan här filmserie släppas i Sverige? Världens undergång är nära.
Nazisploitation är ju en väldigt konstig genre. Italienska B-filmer inspirerade av NATTPORTIEREN och SALONG KITTY. En av världshistoriens mörkaste perioder gjort till pervers underhållning. Sex, våld, tortyr, förnedring och allmänna osmakligheter.

... Ändå är det ofta rätt svårt att ta anstöt av de här filmerna - främst beroende på att de är så dumma och billiga. Mellan tortyrscenerna har filmerna en tendens att likna skolteater på scoutläger. Och det allra, allra fånigaste bidraget till den här förhållandevis korta filmcykeln är Bruno Matteis SS GIRLS. Toppraffel? Det kan ni hoppa upp och sätta er på!

SS GIRLS innehåller inga grymma experiment, ingen tortyr, och väldigt lite våld. Filmen utspelar sig inte på en förläggning eller i ett fångläger, utan i ett stort slott som gjorts om till lyxbordell i en story som långar kraftigt från Tinto Brass' SALONG KITTY, men som mest påminner om Erwin C Dietrichs gamla fina STRAFFKOMMANDO ÖST.
Här kommer Tredje Riket, tjolahopp, tjolahej, tjolahoppsansa!
Kriget går mot sitt slut och officeren Hans Schellenberg (Gabriele Carrara) får i uppdrag att anlita horor som ska få förrädiska officerare att försäga sig och avslöja sin avsky för führern. Och ja jösses, den här Chellenberg är fullkomligt fantastisk. Han är nog den mest nazistiske filmnazist jag sett! Hans överspel är så makalöst otroligt att han borde tilldelas en Guld-Adolf. Han grimaserar, han skriker, han svettas, han skrattar hysteriskt. Dessutom är han fantastiskt ond. Redan under förtexterna står det klart han den här karln är genomond. Han spelar nämligen orgel. Han börjar filmen med att hamra fram "Toccata och fuga i D-moll", och därefter tar han sig an sin orgel när andan faller på. När han kommit på förrädare i de egna leden, leker han domstol. Då vitsminkar han sig som en mimare, klär sig som en biskop (med hakkors på mössan) och dömer folk till höger och vänster. Bredvid sig har han halvnakna donnor, bärande på guldstandar med örnen.

Att bli en av Hitlers horor är inte det lättaste. Först måste de tränas. Bästa sättet att träna upp sig, är att ikläda sig en sparkdräkt och skutta runt med hoppsasteg i trädgården. Fäktning är också bra. Sedan måste förstås färdigheterna i sängen övas upp, och då är det bara att ställa upp när det vankas fläskiga, svettiga gubbar med hängbuk, puckelryggar, hundar och fan och hans mormor.

Därefter är hororna färdiga att ta sig an högt uppsatta officerare. Och det är minsann härliga karlar som anländer till bordellen. Lapp för ögat. Ärrade ansikten. En kille har långt hår och mustasch, och försöker likna en samuraj - han har ett vitt pannband han har ritat ett hakkors på, och han konkar på svärd och nunchakus (?!). Han är förresten inte ensam om att vara långhårig. Många av de här tyska soldaterna har tidstypiska frisyrer. Tidstypiska för 1970-talet, alltså.

Schellenberg assisteras av en ond, ond, ond kvinnlig officer. Hon är så ond att hon har ett fult ärr på kinden. Fast hon verkar lite kåt på Schellenberg. Fast han är inte alltid så pigg på att göka, så han svettas istället. Och spelar orgel.

En tysk soldat är något slags hjälte. Han är godhjärtad. Och han blir kär i den trevligaste av hororna. Ja, och hon i honom. Så fint. Men han måste till fronten! Under filmens sista halvtimme får vi se hur hjälten och hans mannar skjuter k-pist och brottas med stridsvagnar (fast den hederliga ubåtsaction som omslaget utlovar lyser med sin frånvaro).

Filmens slut är enastående. Det måste ses! Förvisso slutar SS GIRLS ungefär likadant som de flesta andra nazisploitationfilm, ni vet, alla dör, men sättet de stryker med på här är sanslöst!

SS GIRLS är inte bara den mest flängda nazisploitationfilm som gjorts. Det är en av de mest flängda filmer jag någonsin sett. Dessutom är det en av de mest underhållande filmer jag någonsin sett. Ja, jösses. Tänk att folk på 1970-talet kunde gå på bio och se sådant här! Vilka tider, vilka tider ...


0 kommentarer:

Skicka en kommentar