De tidningar jag läser filmrecensioner i, är främst Sydsvenskan, Skånska Dagbladet, Metro och City Malmö. Självklart händer det att jag kollar upp ytterligare tidningar på nätet, men vad gäller pappersutgåvor är det dessa jag bläddrar i.
Noterade en rätt besynnerlig - men allt annat än ovanlig - grej förra veckan. Då menar jag inte det faktum att ett flertal recensenter gav förhållandevis låga betyg till Pedro Almodóvars THE SKIN I LIVE IN - för när det gäller Almodóvar måste ju en trea anses som lågt, eftersom denne regissör annars älskas av svensk press. Recensenterna - främst de kvinnliga - verkade inte uppskatta att spanjoren gjort en genrefilm istället för ännu en film om hysteriska fruntimmer. Och genrefilm står ju per automatik lägre i kurs än drama. Dessutom nämnde ingen av de recensioner jag läste de uppenbara influenserna från Franju och de andra jag namedroppade. Sydsvenskan drog till med Hitchcock, vilket jag inte alls tycker stämmer.
Men det var inte detta jag reagerade på, utan TT Spektras recension av SHARK NIGHT 3D i City (som inte har egna recensenter). Förvisso är detta en rätt kass film och jag var kanske lite snäll som satte en tvåa (jag gillade att sheriffen hade mustasch, det var väl därför), men när killen från TT Spektra motiverar den etta han satt i betyg undrar jag om han överhuvudtaget såg filmen. Eller om han satt och tänkte på annat. Eller om han är en överkänslig person som aldrig sett den här typen av film tidigare. Han skriver bland annat så här: "slakt efter slakt, närgånget filmat på särskilt de kvinnliga offren vars behag studeras i detalj innan de slits bort av bestarnas huggtänder" och "utstuderat sadistisk och frossande".
Vänta nu här ... SHARK NIGHT 3D är i USA en PG-13-film. Spänning för hela familjen. Min största invändning mot filmen, var att den inte var spekulativ nog, att den var tam. Inget av det TT Spektra beskriver återfinns i filmen. Det är långt mellan slaktandet, och när folk väl stryker med, ser man knappt vad som händer. Vilka behag var det som slets bort av bestarnas huggtänder?
Det är självklart fritt fram att tycka rejält illa om filmen, men man behöver ju inte hitta på saker.
Nu sitter det kanske tonåringar (om nu tonåringar läser filmrecensioner) och förväntar sig att de ska få sig lite fräsigt röj till livs, istället för den Disneyfilm det trots allt är.
Inlägg
2 kommentarer:
Skånes tidningar (andra platser i landet med för den delen) skulle behöva en rejäl utrensing när det gäller recensenter. Jag tycker, precis som du, att vid flera tillfället känns som de inte sett filmen i fråga men drar till med någonting bara för att verka pålästa (Hitchcock är ett utmärkt exempel). Det är kul och befriande att läsa din blogg där det inte ges höga betyg bara för att det är svenskt eller för att det är filmer "man ska" tycka om. Ser fram emot fler av dina recensioner!
Kolla gärna in min blogg om du har tid över!
http://deadmoonnight.blogspot.com/
Jag och Orvar diskuterade just det här med att så många svenska kritiker drar till med Hitchcock så fort det är något som kan tolkas som "spänning" eller "skräck". Jag gillar förstås verkligen Hitch; världens bäste regissör trots allt (även om jag inte gillar allt han gjorde), men jag förstår inte varför man get honom epiteten "skräckmästare" och "häxmästare". PSYCHO och FÅGLARNA - fine. Men resten är ju thrillers, varav flera närmast är thrillerkomedier.
I mitt skrå är det helt okej att ha bristande kunskaper om genrefilm och B-film, värre är det om man inte känner till märkliga iranska och polska regissörer.
Kul blogg du har. Som du kanske sett, håller jag med dig angående FINAL DESTINATION-filmerna.
Skicka en kommentar