Äntligen! Som ni har väntat - men nu slipper ni ligga sömnlösa om nätterna. Nu är den här! Den nya TWILIGHT-filmen!
Eller ... Vänta nu ett tag ... Känner jag mina läsare rätt, är det väl inte en kotte som har sett fram emot denna styggelse. Och om någon av er verkligen har längtat efter denna film, del ett av det sista kapitlet i vampyrsagan, måste jag säga att jag är väldigt överraskad. Jag trodde nämligen inte att fjortonåringar läser TOPPRAFFEL!
Under det senaste åren har det förstås skrivits spaltmil om vad vi skulle få uppleva i BREAKING DAWN. Oj, oj, oj - här skulle det bjussas på heta sexscener! Och sedan skulle det vräkas på med en blodig förlossning!
Den sistnämnda ledde till att Bill Condons film ... Hallå, stopp ett tag. Bill Condon? Jodå. Samme kille som 1998 gjorde den utmärkta GODS AND MONSTERS. Okej, filmen försågs med en 15-årsgräns här i Sverige. Unga tonårsflickor grät floder. Många planerade att åka till Norge för att kunna se filmen, eftersom den tillåtits från elva år där. Det var de chockerande, ångestfyllda och blodiga förlossningsscenerna som gjorde att filmen barnförbjöds i Sverige. Men - dagen innan premiären kom beskedet att åldersgränsen sänkts till elva även här. Vilket är en självklarhet. Inte bara därför att filmens huvudsakliga målgrupp är väldigt, väldigt ung - men även därför att de "chockerande" bilderna är så tama och korta att jag inte hade noterat att det skulle vara något speciellt med dem, om jag inte läst om dem. Var det här allt? Man såg ju nästan ingenting alls! Våldsamma actionfilmer barntillåts, men småtöser ska skyddas från en till större delen antydd förlossning med kejsarsnitt?
Nå. Ska vi ta det från början? Nej, det ska vi tammefan inte! Ska vi ta det från förra filmen; ECLIPSE? Ja, kanske det. Vad hände då i den?
Hmm.
Det minns jag inte. Jag får kolla upp min recension av den filmen.
(Kollar upp recensionen - spela lämplig pausmusik. Varför inte ledmotivet till I, THE JURY av Bill Conti?)
Nu har jag läst vad jag skrev förra året. ECLIPSE handlade ... inte om någonting alls. Fröken Valium 2010, Bella Swan (Kristen Stewart) visste inte vem hon skulle välja. Vampyren Edward (Robert Pattinson) eller varulven Jacob (Taylor Lautner)? Edward eller Jacob, Jacob eller Edward ... Fram och tillbaka, fram och tillbaka, om och om och om igen. I hela filmen. Det var fullkomligt olidligt. Ingenting ledde någonstans. Det blev lite fajting med onda vampyrer, men det kändes mest inslängt för att inte hela filmen skulle bestå av tom dialog och tomma blickar. En usel film.
... Men frågan är om inte BREAKING DAWN faktiskt är ännu sämre. Breaking dawn? Snarare breaking wind! Och då inte en fläskig brakare, utan en smygare som obemärkt gör folk illamående.
Nu ska Bella gifta sig med Edward, och Jacob blir så putt att han drar till skogs. Förvisso bor han ju redan i skogen, men han beger sig så långt in i skogen att han hamnar i norra Kanada. Och Bella drömmer mardrömmar om hur blodet rinner på hennes bröllop. Och hon har problem med att gå in sina nya, fina skor! Vojne, vojne!
Edward säger plötsligt att han inte berättat allt om sig själv för Bella. I flashbacks får vi se hur han på 1930-talet blev nyfiken på människoblod - och jagade mördare som han bet ihjäl. Varför fick vi inte se en film om detta istället? Det är ju betydligt intressantare än Edwards och Bellas anemiska förhållande.
Det blir dock bröllop - i trendig skogsmiljö. Bland gästerna finns både människor och vampyrer - och några varulvar (fast i människoskepnad). En del vampyrer gillar inte att varulvarna är där. Varulvarna hade visst haft ihjäl en vampyr i förra filmen, fast det kommer jag förstås inte ihåg. Folk håller tal. Bellas farsa (Billy Burke som blir mer och mer lik Tom Skerrit) säger att han är polis. Men åh nä, Jacob kommer inte! Men det visar sig att han gömmer sig i skogen och får träffa Bella i smyg.
Sedan åker Bella och Edward på bröllopsresa till Brasilien. Nu ska det bli göka av! De ska förlora sina oskulder. Bella borstar tänderna och rakar benen - och så traskar hon ut till Edward och de badar nakna i månsken. Och så går de in i sovrummet och kör loss så att sängen bokstavligt talat går i småbitar. Hej vad det går!
Fast vi får förstås knappt se något. Detta är väldigt kysk älskog. Fast i en scen, när Bella kryper upp i Edwards famn, skymtar minsann Kristen Stewarts vänstra bröstvårta i en halv sekund. Stoppa pressarna! Ring Celebrity Sleuth! Varning får kåtslag!
Vad händer sedan? Jo, må ni tro, Bella går minsann och blir gravid. Omedelbums! Och hon blir kass. Fostret växer skitsnabbt och Bellas kropp klarar inte av det. Är hon döende? Alla blir arga på varandra. Bella lurar i farsan att hon är kvar på semester, när hon egentligen är hemma hos vampyrfamiljen, som sköter om henne. Jacob vill döda Edward! Varulvarna vill döda vampyrerna!
De kommer på att fostret vill ha blod - så de häller blod i en plastmugg med lock som Bella dricker ur. Med sugrör! Direkt från McBlood's?
Graviditeten håller på nästan hela filmen, tills de får nog och skär upp magen på Bella och plockar ut ungen. Och detta är ju ingen spoiler, eftersom alla tack vare åldersgränsbråket vet att detta ska hända, även om man inte har läst böckerna.
Sedan händer lite till och så poff! så får vi en cliffhanger inför del två, som kommer nästa år.
Jaha. Och vad var det här? Jo, det här är ... illa. Inte nog med att filmen riktar sig till elvaåringar. Manuset - främst dialogen - verkar skriven av elvaåringar. Sexscenerna känns som något en elvaåring kan tycka är snuskigt.
Som vanligt undrar man vad Edward och Bella ser i varandra. De tillhör de tristaste rollfigurer vi sett i modern tid. Herregud, de spenderar större delen av sin bröllopsresa med att spela schack! Liksom tidigare är det vampyrbruden Alice (Ashley Greene) som är den som är värd att åtrås. Hon är ett kalaskex och har utstrålning. Edward och Bella verkar vilja trada ihjäl varandra och publiken. Fast det är ju klart, den här filmens publik skiter i om Bella och Edward är tradiga, de vill bara se Robert Pattinson och Kristen Stewart. Röra på sig.
En scen fick mig att skaka av skratt och jag slog mig på knäna. Varulvsgänget förvandlar sig till vargar och har något slags råd. Då står i en ring och morrar argt åt varandra. Men för att förstå vad de säger, hör vi deras mänskliga röster som voice overs! Det är fullkomligt sanslöst. De vräker ur sig högtravande repliker om vem som är ledare och om makt och lagar och jag vet inte vad, men det känns mest som en bortklippt scen ur Mupparna. Kakmonstret revolterar! (Fast Kakmonstret var ju med i Sesam. Sorry!)
Ashley Greene. Med SMÖR PÅ! |
... Och det där gothbandet från 80-talet, då? Det vill säga de där mäktiga vampyrerna i lustiga frisyrer som tillbringar dagar och nätter med att sitta på antika stolar i ett fuktigt slott i Italien? Nä, de är knappt med alls. De figurerar som hastigast i en mardröm i början, och återkommer först under eftertexterna som något slags comic relief.
Detta är verkligen skitdåligt. BREAKING DAWN är usel på de flesta sätt, skittråkig (breaking yawn) och kan bara uppskattas av en fullkomligt okritisk ung publik. En publik som självklart inte läser denna recension - eller andra recensioner. Självklart skiter de blankt i eventuella kvaliteter eller brist på sådana. Bara de får se sina idoler är de nöjda.
I vanlig ordning genomsyras storyn och dialogen av författarinnan Stephenie Meyers religiösa livsåskådning, mormon som hon är. Och enligt henne verkar det viktorianska 1800-talet vara det vi ska sträva efter.
Nya TWILIGHT - nu ännu sämre! Frågan är hur nästa del, den allra sista, kommer att se ut. Lyckas de göra en ännu sämre film förtjänar de något slags pris ...
(Biopremiär 16/11)
17 kommentarer:
Det här var nog en av de roligaste recensionerna jag läst :)
Och nej, jag tänker inte utsätta mig för tortyren att se dessa filmer. Jag klarade bara 45 minuter av den första filmen innan jag blev förbannad och stängde av. Bara det faktum att Stephanie Meyer är mormon gör mig fysiskt illamående. Dagens tonåringar har nog ingen koll på vad mormonerna har för livsåskådning. Det är som du säger, bara dom får se Pattinson och Stewart - röra på sig - så är dom nöjda ;)
Tack, tack.
Fast när jag tänker efte jag jag inte påstå att jag heller vet exakt vilken livsåskådning mormonerna har - mer än att de är bakåtsträvare av det icke önskade slaget (till skillnad från Kapten Stofil) och tydligen rätt bokstavstroende. Och så gillar de att iförda vit skjorta och slips hälsa på hos folk och erbjuda sig att hjälpa till att klippa gräset. Det brukade de göra när jag växte upp.
Måste sexscenerna vara så snuskiga då, i en film som du själv säger är riktad främst till en mycket ung publik?!
Jag är inte något fan, men tycker att filmerna, och böckerna, är tillräckligt underhållande för att kunna uppskatta Breaking Dawn. Jag förstår dina synpunkter, mer än väl. T.ex vargscenen med voice-over som var ett misslyckat försök att förmedla något som i boken framgick mycket klart; att varulvarna i sin vargform har en tankeförbindelse mellan varandra. Detta borde självfallet plockats bort ur storyn eftersom det inte funkar i filmformat och ger en känsla av Scoobey Doo. Shackspelandet tyckte jag däremot var en ganska söt shout-out till de som läst böckerna och samtidigt symboliskt för det egentliga (och iofs fåniga) spelet som pågick mellan dem, ligga eller inte ligga.
Angående åldersgränsen håller dock inte med. Det är obehagliga scener framåt slutet, med en alltmer utmärglad ung kvinna som man förstår dödas inifrån. Att det blir obehagligt beror delvis på att det är oväntat starka scener för serien, och därför känns de lite "out of the blue". Skall tilläggas att yngre barn ska ha svimmat, fått panik och gråtit under slutet av filmen på vissa visningar, och då tycker jag nog att åldersgränsen bör ses över.
Klart att sexscenerna ska vara sexiga, vad är det annars för mening med att ha med dem?
På filmer tillåtna från elva år kommer barn från sju år in i vuxens sällskap. Om föräldrar är så korkade att de tar med sig barn under elva på den här filmen får de väl skylla sig själva. Läs på om filmen! Men att barnförbjuda en ungdomsfilm bara för att den kan upplevas som obehaglig är ju idiotiskt.
Störtrolig recension! Men på en punkt kan jag inte hålla med dig. Du skriver att den tonåriga publiken ger tusan i om filmen är bra så länge de får se sina idoler på vita duken. Nå, säkert stämmer det om några stycken, men jag skulle tippa på att de flesta fansen faktiskt tycker att det här är en VÄLGJORD film. Om det gör saken mer eller mindre tragisk får väl var och en avgöra...
Tja, men det är väl snarare så att de inte märker om en film är välgjord eller ej. Jag vet ju hur det är när jag sett om vissa filmer och TV-program jag älskade som barn och inte sett sedan jag var barn - och upptäcker att det är inkompetent mög. Men påden tiden räckte det med att något skulle tillhöra rätt genre för att jag skulle bli nöjd. En film med cowboyhattar och revolvrar blev per automatik bra.
Jag håller med de som gillar humorn i ditt skrivande. 8) Mycket kul läsning.
Jag backade efter en film. Min förväntning: Harry Potter, men med vampyrer.
Det jag fick var... Sämre än barnkanalens vampyrdrama.
Det är lite av en psykos, detta med twilligt.
Hmm.
Jag undrar mest om du läst böckerna. Eller ens hållt i dem. Eller sett dom på avstånd.
Själv har jag läst böckerna så många gånger att jag snart kan dem utantill. Jag tror det räcker med att man tror på romantiken, så gillar man böckerna, och filmerna. Annars förstår man nog inte. Såg filmen på bio för tredje gången ikväll.
Annars, kul skrivet, men jag tar inte åt mig. Jag är trots allt 24 år.
Frida: Självklart har jag inte läst böckerna. Dock har jag hållit i dem. En kollega berättade att de innehåller skrämmande många adjektiv, så jag var tvungen att smygbläddra.
Men problemet med Twilighthistorien är att den fullkomligt saknar romantik och präglas av Stephenie Meyers medeltida syn på livet. Jag gillar romantik, jag ser mänger av romantiska filmer och romantiska komedier, och även om de flesta vare sig är speciellt romantiska eller roliga, finns det lite mer känsla än i Twilight. Det är helt dött mellan Bella och Edward!
Ännu dödare om man jämför med klassiker som När Harry träffade Sally. Och apropå den: här är vampyrversionen. Med Billy Crystal och Helen Mirren.
http://www.funnyordie.com/videos/0247468f28/when-harry-met-sally-2-with-billy-crystal-helen-mirren
Klockren recension! Trots språket anser jag den vara väldigt objektiv. Detta är en exakt beskrivning av filmen. Varken mer eller mindre. Att twilight är en hype är ju helt sanslöst... Tråkigare film får man leta efter. Och detta betalar man dryga hundralappen för att se på bio.
"Trots språket"?!
Förresten - betalade du en hundring för att se den på bio?
Om du inte vetat om Meyers bakgrund, hade du fortfarande tänkt lika dant?
Och vad är det för fel med att någon vill dö för en annan, eller att en tjej faktiskt inte gillar att ligga runt eller vad nu morderna tjejer gör som inte Bella sysslar med. Det är väl en bra sak att uppmunta unga tjejer att inte leva promiskuöst..
Men eftersom du inte läst böckerna kan jag meddela att något som inte kom med i filmerna är hur Bella lagar mat åt sin far och ber om ursäkt när hon inte hunnit klart med middagen när han kommer hem från jobbet. Blir jag störd? Ja. Men jag behöver inte hänga upp mig på det, för det är väl som Bella är som person. Noterat, och sen går jag vidare.
Meyers bakgrund är alldeles för uppenbar för att man ska kunna missa den. Allting genomsyras av hennes obehagliga åsikter. Kolla in filmen HYSTERIA som har Sverigepremiär på fredag (min recension kommer i morgon). Den utspelar sig i det viktorianska London 1880. Jag kom flera gånger att tänka på Stephenie Meyer när jag såg den.
Trots språket ja... haha! Till skillnad från de torra GP-recensioner jag är van vid är ju Toppraffel på en helt annan dimension. Rått och galet uppriktigt. Litterärt exotiskt. (Detta är för övrigt en komplimang!)
Och ja, det kostar 110 spänn för att se den i Göteborg.
He he he. Nu läser jag förstås GP rätt sällan, men jag vet ju hur det brukar låta i pressen. Dock skrev ju jag åtskilliga år i först NST och sedan HD (och i Expressen också, förresten), och där höll jag ungefär samma ton. I alla fall nästan.
Litterärt exotiskt tycker jag dock inte att det är. Vill du ha exotisk svenska bör dö läsa Kissy och Blondinbella och de där som inte kan stava. Fast det kan inte Linda Skugge heller.
Detta var verkligen en fruktansvärt dålig film.
Det är inte ens en film utan snarare en paus emellan två filmer.
Usch
Anna: Din recension här känns som en haiku!
Skicka en kommentar