Konst: Scenbyte

Nils Dardel

Den döende dandyn, 1918

© Nils von Dardel/BUS 2011

Jag har sagt det förr och jag säger det igen: vill man vara rebell i dagens Konstsverige, ställer man ut traditionell konst, gärna av de gamla mästarna. Jag besöker de flesta av Malmös konstutställningar och ofta känner jag mig ganska likgiltig. Mycket är bara ointressant, likgiltigt, dåligt eller omedvetet fånigt. Det känns faktiskt ganska fräscht att se på, tja, en Picasso.
När Moderna Museet i Malmö tidigare i år visade utsällningen "De första modernisterna" påpekade jag detta för en del människor, varpå en hel del sa "Men varför ska vi titta på det? De där konstnärerna hänger ju överallt!". Jovisst. Runt om i Europa finns massor av flotta gallerier och museer tillägnade de stora mästarna. Men inte i Sverige! Absolut inte i Malmö! Det är oerhört sällan vi får tillfälle att betrakta dessa berömda verk på nära håll.

Pablo Picasso, Gitarrspelare, 1916
© Succession Picasso/BUS 2011

Moderna Museets nya utställning heter "Scenbyte" och invigdes denna helg. Här presenteras ett hundratal verk från perioden 1900 till 1950 ur museets samlingar. Utställningen, som är den största hittills på Moderna Museet Malmö, kretsar kring två teman; det tidiga 1900-talets intresse för utomeuropeiskt kultur, samt konstnärernas samarbete med dans- och performancevärlden. Bland de representerade konstnärerna hittar vi Isaac Grünewald, Sigrid Hjertén, Paul Klee, Henri Matisse, Pablo Picasso och flera andra - och framför allt hittar vi Nils Dardel. Det är onekligen något visst att stå bara några decimeter ifrån "Den döende dandyn" (eller "Den döende dansken" som han blev efter några glas vin), en bild de flesta känner till, men som under flera decinnier valsade runt på auktioner innan den 1993 hamnade i Moderna Museets samlingar.
Jag fick även en fantastisk Aha!-upplevelse - eller snarare Oj!-upplevelse - på utställningen: jag bodde 40 år i Landskrona. strax norr om Landskrona ligger Hildesborgs slott; en kåk jag passerat flera gånger och aldrig skänk någon närmare tanke. Det är liksom bara en kåk jag tagit för given, den står där och that's it. Dessutom är det inte mycket till slott, byggnaden saknar torn och tinnar.

Henri Matisse, Apollon, 1953 © Succession H Matisse/BUS 2011

Men - i början av 1900-talet bodde aristokraten Rolf de Maré där. Denne de Maré reste, ibland tillsammans med vännen - och partnern - Nils Dardel, jorden runt och samlade på sig konst. Konst som förvarades på slottet i Landskrona och som förlöjligades av omvärlden. På Moderna hänger en tavla som heter "Reception" och föreställer Hildesborgs slotts entré - och denna målning är gjord av Dardel. Alltså: inte nog med att jag för första gången fick se hur det en gång såg ut därinne i slottet, målningen är utförd av en av landets mest berömda konstnärer! Snacka om att vara hemmablind. Jag hade ingen aning om att Dardel verkat i min hemstad och att där gömde sig en konstskatt ...

Paul Klee, Kairuan, framför porten, 1914 © Moderna Museet

Rolf de Maré var 1920-25 även ledare för Svenska Baletten i Paris och skördade stora framgångar. På moderna visas även gamla filmklipp från deras föreställningar, där de utför orientalisk dans och annat exotiskt.
"Scenbyte" är onekligen svindlande, vart man än vänder sig möts man av Stora Namn; Henri Matisses gigantiska collage "Apollon" är onekligen omtumlande, och när jag vandrade i rummen på de två våningarna började jag nästan känna av Stendhals syndrom. Fast bara nästan. Och det säger väl en hel del om den här utställningen. Det här är bra. Det är intressant och givande!
Utställningen kommer att fortsatta med en del två 2012, då temat kommer att vara surrealism, vilket låter väldigt lovande, och 2013 öppnar den tredje och sista delen tillägnad rysk konstruktivism.