Foton copyright (c) Sony/Disney
Totalsågad av de amerikanska kritikerna. Dessutom en dunderflopp publikt i USA. Till på köpet tyckte jag att till och med trailern var kass och illavarslande. Nä, jag kan väl inte påstå att jag hade högt ställda förväntningar på PRIEST.
Därför måste jag erkänna att jag blev lite förvånad när jag såg filmen. Den är trots allt hyfsat okej. Om man är på rätt humör.
Regissören Scott Charles Stewart jobbar i vanliga fall med visuella effekter, vilket är föga förvånande. Som regissör har han tidigare gjort ängelactionfilmen LEGION, som även den hade Paul Bettany i huvudrollen. Nya filmen PRIEST bygger på en koreansk tecknad serie, som jag förstås inte har läst.
Det hela börjar inte bara en, utan två prologer. Dels får vi se hur Bettanys präst tillsammans med ett gäng andra präster råkar illa ut i ett vampyrnäste, och en annan präst, spelad av Karl Urban (som innehar titelrollen i den kommande Judge Dredd-filmen), släpas bort av vampyrer. Och dels får vi i snygga, animerade scener bakgrunden till allt det här förklarat: människan har i alla tider kämpat mot vampyrer, och efter några sekler är det prästerna som blir de främsta vampyrbekämparna; något slags kristna ninjas med kors tatuerade i ansiktet. Kyrkan tar makten i samhället och till slut isolerar människorna sig i dystopiska jättestäder. Det hävdas att vampyrhotet sedan länge är omintetgjort och prästerna är inte längre önskade som vampyrjägare.
Självklart visar det sig att det fortfarande härjar vampyrer därute. Inte nog med det, Karl Urbans präst gör plötslig comeback som vampyr; han kallar sig Black Hat och lever jävel i ödemarken.
I ödemarken bor även en liten familj - kvinnan spelas förresten av Mädchen Amick från TWIN PEAKS - och de råkar illa ut när vampyrer plötsligt slår till De vuxna stryker med och dottern förs bort. Det visar sig att familjen var släkt med Bettanys stenhårde präst.
Cam Gigandet är en skjutglad sheriff som beger sig till stan för att hitta vår superpräst, som till slut övertalas att bege sig ut på vampyrjakt och hämta hem flickan. Fast de religiösa makthavarna, ledda av Christopher Plummer, vill inte släppa iväg prästen, så han drar i utan kyrkans tillstånd. Kyrkan skickar därför ut tre tuffa präster för att hitta och plocka hem vår hjältepräst; en av dessa tre spelas av Maggie Q.
Nej, handlingen är inget speciellt i PRIEST, den är rätt ooriginell. Vi har sett det här förut, och det är inte speciellt engagerande. Men: jag tycker att filmen är överraskande snygg. Det märks att regissören jobbar med visuella effekter till vardags. Vissa scenerier imponerar.
Till större delen påminner filmen om en Western, vilket jag inte kan låta bli att uppskatta. Folk kör fururistiska motorcyklar istället för att rida på hästar, men ändå.
Jag gillar att slutstriden är lång och utdragen, och består av flera man-mot-man-strider, ibland kvinna-mot-man - eller snarare mot vampyr än man. Jag gillar att man fajtas på taket på ett rullande tåg. Jag är inte så förtjust i de datoranimerade vampyrmonstren, men det kan jag ta.
Slutligen tycker jag om många av skådisarna, det är självklart trevligt att återse gamle fine Plummer, Maggie Q har jag länge gillat, och minsann om inte allas vår Brad Dourif dyker upp i en liten, slemmig roll. Fast Paul Bettany är en trist typ, jag har aldrig förstått vad folk ser i honom och varför så många tjejer tycker att han är en pudding.
Filmen är i 3D, som inte tillför speciellt mycket, som vanligt blir det mest lite småsuddigt, i synnerhet den svenska texten.
Mitt betyg här under är nog i snällaste laget och jag gissar att jag är ganska ensam om att sätta ett så här högt betyg. Men vaffan, solen skiner och jag tyckte inte att PRIEST var speciellt tråkig, så jag drar till med det här lilla överbetyget.
(Biopremiär 10/6)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar