Keramik och serier

Jag kan inte påstå att jag vet något om keramik. Jag kan inte heller hävda att jag är speciellt intresserad av keramik.
Igår var jag ute på min sedvanliga vernissagerunda efter att ha kollat upp vilka gallerier som gällde för dagen. Jösses, det var hela sex stycken! Jag tvingades strunta i Sagoy, eftersom det galleriet ligger för långt bort åt fel håll.
När jag vandrade mellan två ställen tänkte jag passa på att slinka inom Filialen Konst & Konsthantverk på Gamla Väster. Jag har passerat denna lilla butik flera gånger, men aldrig satt min fot därinne - jag är ju inte den som köper konsthantverk. Men igår hade de vernissage; den danska keramikern Bente Brosböl Hansen ställde ut.
Jag blev varmt mottagen när jag klev in i den väldigt charmiga butiken, en av delägarna berättade allt om hur Filialen fungerar och jag presenterades för Bente samtidigt som jag försågs med vin och snacks.
Den aktuella utställningen upptog en väldigt liten yta, det var mest några olika kärl. Vackra sådana, men det är lite svårt för mig att uttala mig.
Jag passade på att titta runt i resten av butiken. Jag kom på mig med att trivas; det här är ett ställe fullt av vackra och/eller roliga saker. Kanske inte så mycket jag skulle kunna tänka mig att ha hemma, men som är kul att titta på.
När jag skulle lämna Filialen och tackade för mig, pratade jag lite mer med Bente Brosböl Hansen. Hon noterade min dödskallering och frågade om det var Fantomets ring. Därefter berättade hon att hon försöker få sina barn att läsa serier och att hon själv ofta går in på Fantask i Köpenhamn. Hon pratade om sin passion för Tardi och Adèles extraordinära äventyr - och nämnde att en annan favorit är Francois Bourgeons Resande med vinden.
Jag blev förstås väldigt överraskad av detta oväntade samtal, och Bente blev lika överraskad när jag kände till de serier hon pratade om; det var hon inte bortskämd med.
Ett par andra kvinnor dök upp och vi diskuterade chokladaskar. Vilka praliner man äter först och vilka som alltid blir kvar till sist. Det handlade främst om Aladdin, men jag passade på att nämna Present från Nordchoklad, Konsums egen chokladkartong. Hemma hos mormor och morfar bjöds det alltid på Present när jag var barn. De vann nämligen ofta denna chokladkartong på bingo. Present ansågs förstås betydligt mindre fint än Aladdin. Jag vet inte om Present fortfarande existerar.
Jag lämnade slutligen Filialen och besökte ytterligare några gallerier. Konstfrämjandet Skånes utställning på St Gertrud är jääävligt konstig. På väg dit träffade jag ett par vänner på väg därifrån. De skrattade glatt och sa att jag skulle bereda mig på en överraskning...
Nog för att jag blev överraskad, alltid.