De senaste decennierna har jag ibland försökt diskutera barnprogrammet HERR BARBALANDER med vänner, bekanta och bekantas bekanta. Det gick någongång i mitten av 1970-talet och mina minnen av det har varit så lösa att de nästan blivit surrealistiska. Det enda jag mindes var att Nils Brandt bodde i en kolonistuga som kändes lite ... konstig.
Men se på den! Alldeles nyss laddades det första avsnittet upp på YouTube!
Det var ju märkligt att återse det. Jag hade helt glömt bort den där sprattelgummetavlan som pratar med Barbalander. Men jag minns den ju nu när jag ser den. Jag vill minnas att jag tyckte programmet var både fascinerande och lite creepy. De fula pappfigurerna stod för det senare. Och jag var lite rädd för finlandssvenska när jag var barn, det lät så otäckt.
Men vad var det för konstiga saker vi tittade på en gång i tiden? En gubbe som sitter och babblar i en kvart? Jevvlar, vad tradigt det är...
Och här har vi en liten bonus! Julmorgonprogrammet JULKUL MED STAFFAN OCH BENGT! Det här tyckte vi alla var fantastiskt roligt när det visades 1979. Jag förstår inte riktigt varför om alla avsnitt var som det här. Två gubbar som sitter och babblar i en evighet? Kul att ett helt avsnitt av HÄXAN HANNA kom med i det här klippet. Synd att det stryps efter en kvart, när det blir intressant med cowboys och utlovade hårda tag.
måndag 31 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det är därför de unga mår så dåligt idag. De får aldrig lära sej att ha tråkigt. När vi var barn var till och med underhållningen svår att uthärda.
Jag nämnde Herr Barbalander för min jämnåriga sambo för ett par veckor sedan, av nån anledning, men det ringde inga klockor där. Vi borde vara många som har (vaga) minnen av programmet, men de gånger jag tagit upp Barbalander i jämnårigas lag har svaret oftast blivit nåt i stil med "eeehh... Barbapapa?".
Inte heller jag har haft särskilt tydliga minnen av Herr Barbalander. Har väl bara varit att jag minns Nils Brandt och "Herr Barbalander" sagt på finlandssvenska. Fast sprattelgumman minns jag.
Det roliga med Staffan och Bengt, liksom med andra jullovsmorgonsomgångar, var nog att det visades tecknade serier i TV då. Det var man liksom inte bortskämd med. Men jag minns även S&B själva som rätt kul, så jag undviker nog att se på det länkade programmet. Man vill väl inte förstöra sina bardomsminnen heller.
Visst var det de tecknade filmerna vi ville se. Men jag kom ihåg även Staffan & Bengt som kul. Det var de kanske - men inte här i detta klipp.
Hittade även en kvart ur JUL IGEN HOS JULOFSSONS, som jag kom ihåg som jätteskoj. Jag orkade inte se klart på kvarten...
Skicka en kommentar