Bio: The Town

Foton copyright (c) Sandrew Metronome

THE TOWN hade biopremiär i onsdags, den pressvisades inte och jag såg den i torsdags - och jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte fått tummen ur röven att skriva om den förrän nu. I synnerhet som det här är en film jag hade velat slå på trumman för innan premiären. Slå på trumman? Vilken trumma?

Nå, i alla fall.

Ben Affleck brukar ofta omskrivas som en ruggigt usel skådis. Trey Parker har till ocvh med skrivit en låt om hur hemsk Affleck var i Pearl Harbor. Själv har jag väl aldrig riktigt irriterat mig på hans eventuella uselhet, snarare på att han alltid varit så oerhört blek. En tradig skådis, helt enkelt. Vilket dock inte hindrat mig från att gilla vissa av filmerna han medverkat i - minns att jag var en av de få som faktiskt gillade DAREDEVIL, åtminstone Director's Cut-versionen. Jag förstod inte varför alla skulle hata just den filmen och inte en massa andra oerhört mycket sämre filmer. Jo, DAREDEVIL har flera problem, men eftersom jag sett om den flera gånger måste det ju innebära att jag gillar den.

Men vem hade väl förväntat sig att Ben Affleck skulle vara en utmärkt regissör? Han debuterade ju häromåret med Dennis Lehane-filmatiseringen GONE, BABY, GONE med brorsan Casey Affleck i huvudrollen; ett riktigt bra kriminaldrama, och nu är han tillbaka med THE TOWN, baserad på romanen "Prince of Thieves", och förutom att regissera, har Affleck varit med och skrivit manus samt försett sig själv med den manliga huvudrollen.

Kriminaldrama är en bra beteckning även den här gången, snarare än deckare, thriller eller actionthriller. The Town, det är stadsdelen Charlestown i Boston, ett område känt för att fostra särdeles många bankrånare - åtminstone enligt myten. Affleck är Doug MacRay som jobbar på en stenkross - och som extraknäcker som bankrånare.

När filmen börjar, slår Doug och hans gäng till mot en bank. De är maskerade och tar den anställda Claire (Rebecca Hall) som gisslan. De låter henne - försedd med ögonbindel - gå oskadd, men av diverse orsaker söker Doug upp Claire. Han följer efter henne och tar till slut kontakt med henne - och det bär sig inte bättre än att Doug och Claire blir ett par. Hon har inte den blekaste aning om vem den charmige uppvaktaren är.

Självklart blir det svårt att leva i ett förhål-
lande byggt på lögner. I synnerhet som FBI, ledda av en nitisk agent spelad av MAD MENs Jon Hamm, knappar in och börjar misstänka den för dem inte helt okände Doug och hans gäng.

Och inte blir det bättre av att gängmedlemmen Jem (Jeremy Renner), som hävdas vara Dougs bäste vän och som är en brutal och småpsykopatisk typ, upptäcker att Doug träffar Claire i smyg. Vad händer om Claire ser att Jem har en tatuering i nacken, en tatuering hon såg vid bankrånet?

Trots romansen planerar Doug och grabbarna ännu ett stort rån.

Den här typen av berättelser brukar alltid sluta på ett sätt. Det finns olika varianter, men det brukar självklart alltid gå åt helvete. THE TOWN leder fram till ett annat slut. Nej, inte sådär superoriginellt, men för en gångs skull slutade det hela inte på det sätt jag var säker på.

Tankarna går osökt till Steven Soderberghs OUT OF SIGHT; den där filmen i vilken bankrånaren George Clooney blir kär i Jennifer Lopez' snut. Jag är väldigt svag för den här typen av romantiska historier; det är något sexigt och attraktivt med omöjliga förhållanden av det här slaget. Och jag tycker att det funkar alldeles utmärkt i THE TOWN. Claire är en väldigt sympatisk kvinna det är lätt att tycka om. Samtidigt kan man förstås invända mot att Doug framställs som en schysst snubbe - han är trots allt en bankrånare och inte sen att ta till vapen, även om hans kumpaner är betydligt värre skurkar.

Visst är kärlekshistorien central, men detta är i första hand en kriminalfilm, och den innehåller en hel del våld, action och svettigt spännande scener - samt Pete Postlethwaite som irländsk gangsterkung med egen blomsterbutik.

THE TOWN varar strax över två timmar, men den blir aldrig någonsin tråkig. I synnerhet inte jämfört med TRON: LEGACY. Ben Affleck berättar levande och håller storyn vid liv, och han skildrar miljöerna mästerligt. Det sistnämnda lär förstås bero på att han är från Boston.

Det här är onekligen en av årets bättre filmer, så varför inte passa på att se den medan den går på bio. I torsdags drog den inte alltför stor publik i Malmö, så man vet ju inte hur länge den kommer att gå.

 

 

 

 

 

(Biopremiär 15/12)