Pierce!

Åkej, där satt jag på McDonald's och drack en stor svart kaffe och läste Skånskan - rättare sagt, jag försökte läsa Skånskan. Min plan var att sitta i lugn och ro i kanske en hel timme och läsa alla delarna i söndagstidningen, smutta på kaffet och lyssna på storbandsjazzen och bossanovan som hamburgeretablissemanget erbjuder på förmiddagar, och kanske även eftermiddagar, vad vet jag.
Men så trevligt fick jag inte ha det, för in kom en psyksjuk medelålders man tillsammans med vad jag gissar var hans ledsagare. Och av alla platser man kunde sitta på, valde de att slå sig ner i soffan jag satt på, vid mitt bord.
(Vågar jag skriva psyksjuk? Vad heter det annars? Han hade helt klart något slags diagnos.)
Inte fan kunde jag läsa tidningen. Det gick inte. Männen, i synnerhet den sjuke, pratade i ett. Högt. Och om de mest ointressanta saker man kan tänka sig. Ibland berättades samma saker upprepade gånger. Hur många mediciner han tog. Vad han tycker om att äta. Vad som fanns i mackan han höll på att äta. Vad han skulle beställa på någon dagcentral för psyksjuka (läsk och kaffe). Vilka filmer Marilyn Monroe medverkade i. Om Monroe och JFK hade ett sexförhållande. Om påfyllning på kaffet ingick. Om vad en läsk kostar på dagcentralen (fem kronor). Om olika maträtter som är goda (lax). Om saker man kan samla på (ölburkar och tändsticksaskar). Om att facket med sockerpåsarna på McDonald's nästan var tomt och att de minsann borde fylla på det.
Varje ny mening innebar ett helt nytt ämne. Och hur länge tror ni de satt där? Jo, en hel timme. Bokstäverna i tidningen jag höll i händerna bara flöt omkring. Men jag kunde ju inte demonstrativt gå och sätta mig på en annan plats.
Så koncentrerade jag mig på en notis i ett hörn på nöjessidan. Pierce Brosnan ska medverka i en ny deckarserie på TV. En serie om en internationell privatdeckare som reser världen över. Det låter ju jättebra. Känns som en perfekt TV-serie för mig - och vi har väl alla saknat TV-serier med Pierce Brosnan.
Dock stod det allra sist i notisen att Brosnan inte ska spela huvudrollen, han ska bara vara en bifigur.
Nähä. Nä, då var det kanske inte så kul och intressant ändå.