I vilket fall:
Lockad av reklambilderna såg jag första avsnittet av NIKITA, som visades häromdagen. Trots att Peter Bergting twittrade att det var jävligt dåligt. Men jag var förstås nyfiken. Maggie Q och stora pickor. Yowza.
Jag var väl ingen större fan av Luc Bessons NIKITA; den innehöll inte tillräckligt mycket röj för min smak. Fast jag har nu inte sett den på väldigt länge. Den amerikanska remaken KODNAMN: NINA minns jag ingenting av, däremot var Hongkongversionen BLACK CAT (tror jag den hette) festlig och våldsam. TV-serien från 90-talet såg jag aldrig.
Nå. Här är så en ny TV-serie med halvasiatiska Maggie Q; en cool brud, som Nikita. Och jag satt i drygt 40 minuter och undrade vaffan jag tittade på. Danny Cannon har regisserat. McG har producerat. De borde fått ur sig något bättre än det här. Nikitas tid som lönnmördare åt staten är redan över och hon flyr från sina tidigare arbetsgivare som vill döda henne. Arbetsgivarna i sin tur utbildar nya mördare, och fokus läggs på en ung tonårstjej. Nikita uppsöker en gubbe som tydligen är hennes farsa, eller något ditåt. Hon bryter hans handled och berättar sitt livs historia - snacka om usel exposition.
Nya NIKITA är en osedvanligt plastig TV-serie. Jag lär nog inte se så många fler avsnitt. PAINKILLER JANE var en annan serie jag gav upp väldigt snart. Den var nästan likadan.
I NIKTAS fall gissar jag att de försöker skapa en ny ALIAS. Det gick inte så bra.
Inlägg
3 kommentarer:
Om du gillar den klassiska Rockford kanske du också skulle uppskatta den moderna varianten, Burn Notice.
Anledningen till att jag inte tittar på TV-serier är egentligen inte att tycker de är dåliga eller ointressanta, utan att det tar för mycket tid. Det värsta jag vet är att "fastna" i en DVD-box med en serie som är BRA. När jag tvingas se alla avsnitt på kort tid. Tid jag borde spenderat på att se på långfilm (eller annat som inte har med DVD-tittande att göra).
Lustigt nog har jag kommit fram till precis motsatt ståndpunkt – filmer tar ofta för lång tid på sig att etablera vad som dessutom vanligen är relativt stereotypa "setups" och relationer, så för mig känns det tidsbesparande att se avsnitt ur en TV-serie där sådant redan är så väl etablerat att man kan ta det mycket i förbigående. Och är ett avsnitt av t ex "The Mentalist" inte särskilt bra hinner jag ändå titta på ett eller ett par till (som förhoppningsvis är bättre) under den tid som skulle ha varit kvar om jag suttit och tittat på en film.
Men jag är förstås en ganska otålig person.
Skicka en kommentar