
taget. Men det händer ju att jag ger mig på en del serier när de väl kommer på DVD.
Den senaste serie jag verkligen tyckte var bra - helt igenom bra, från början till slut - var CALIFORNICATION. Åtminstone säsong ett, som är den enda jag sett. Annars brukar jag ofta tröttna efter några avsnitt. Om det nu inte handlar om serier från 60- och 70-talen. Filmade på 35mm och med rejäla skådisar i huvudrollerna.
När COUGAR TOWN, en serie från 2009, skulle börja gå på svensk TV, dök det upp en massa artiklar om den i pressen. Fenomenet pumor skulle utredas. Dels tänkte jag på Kåta Gun i KVARTERET SKATAN, men jag inbillade mig även att det här är en komediserie för samma publik som läser Amelia och Tara. Antagligen tillhör jag allt annat än målgruppen.
Jag har självklart inte sett hela säsong ett, är ni inte kloka? Jag vill hinna titta på annat också. Men - jag har nu sett ett helt gäng avsnitt. Och det intressanta är jag kommer att tänka på CALIFORNICATION. Det är stor skillnad på de två serierna, de tillhör nästan olika genrer, men här finns beröringspunkter. I CALIFORNICATION är David Duchovny en frånskild författare i 50-årsåldern (okej, jag vet inte hur gammal hans rollfigur ska föreställa, men Duchovny är runt 50) som tillbringar dagarna med att ragga unga brudar och ha sig. I COUGAR TOWN är Courteney Cox 40-åriga (fast 2009 var Cox 45) Jules - nyskild mäklare med tycke för yngre män.Ibland blir jag inte riktigt klok på den här serien. Emellanåt drar den åt sådan där tradig, "kvinnlig" humor, kanske lite åt det hemska MIA & SARA-hållet, eller så blir det gapigt och obegripligt, som PÅ SPANING MED BRIDGET JONES. Jag inte förstå. Jules har även en yngre kompis och tillika arbetskamrat; Laurie (Busy Philipps) som jag genast tyckte illa om. Hon ser ut som en ung Kevin McCarthy utklädd till kvinna. Det är dessutom nästan lite korkad porrlook över henne.
Men större delen av tiden handlar det om robust sitcom (utan studioskratt) och delar av persongalleriet känns hämtat både från SEINFELD och VÅRA VÄRSTA ÅR. Brian Van Holt är ex-maken Bobby, en riktig svenne. Jag undrar hur fan han fick ihop det med den mer sofistikerade Jules. Och hur lyckades de gifta sig och få barn? Bobby är en drängig fåne utan like, han gillar att gå barbröstad och digga gubbrock och klippa gräset.
En son hann de få, Travis (Dan Byrd), som är i sjuttonårsåldern. Han skäms något makalöst för sina föräldrar. Främst över sin farsa - av fullt förståeliga skäl. Orsaken till att han skäms även över sin morsa, är att Jules ständigt raggar lammekyd eller råkar få ur sig olämpliga repliker.
Seriens koncept funkar väl inte riktigt - och detta beror på att det är Courteney Cox som spelar Jules. Cox är en väldigt attraktiv kvinna. Det finns ingen som helst orsak till att yngre killar skulle tacka nej till henne och avfärda henne som "gammal". Herregud, det är ju fucking Courteney Cox! Tänk att bli uppraggad av henne! Det hade varit skillnad om Jules spelades av en 45-åring med svampigt ansikte, stripigt hår och en Commerce mellan fingrarna.
Dessutom tycker jag att Jules som rollfigur känns som den mest normala i serien. Hon är väldigt sympatisk och rolig; jag gillar henne. Övriga personer beter sig betydligt konstigare.
Roligast är Ian Gomez som grannen Andy, gift med Jules' kompis Ellie. Han är lite av seriens motsvarighet till George Costanza.
Intressant nog är den här serien - en "kvinnoserie"? - skapad av en man; Bill Lawrence, som även ligger bakom SCRUBS. Och precis som så ofta är fallet med den här typen av TV-serier, kommer de undan med mycket just för att handlingen kretsar kring kvinnor. Hade COUGAR TOWN handlat om män hade den troligen avfärdats som gubbsjuk och sexistisk.
I vilket fall - jag måste erkänna att det här var överraskande roligt. Tydligen anses serien som "vågad" i USA. Näää... Det är den då rakt inte! Det här är väldigt snällt.
(Som vanligt när jag recenserar TV-serier avstår jag från att dela ut betyg. Kvalitén och rolighetsgraden på avsnitten varierar ju)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar