Foton copyright (c) Folkets Bio
Vem är José González? Ingen aning. Jag har aldrig hört talas om karln. Nu går en dokumentär om honom upp på diverse biografer. Så här presenterar Folkets Bio filmen: "Med kongeniala metoder: videodagbok, konsertbilder, övervakningskamera, turnédokumenterande och underfundiga animationer har regissörerna Mikel Cee Karlsson och Fredrik Egerstrand gestaltat något så ogripbart som den kreativa processen för ett av landets finaste - och mest hemlighetsfulla - musiker". Jaha.
Han är kanske jättekänd, den här González? Åtminstone bland de som gillar den typen av musik?
Jag kan väl inte påstå att jag vet så mycket mer om honom efter att ha sett filmen. Jag trodde nämligen hela tiden att det var en kille vem som helst, en amatörmusiker - kanske gatumusiker. Han påminner om alla de där killarna som häckar på Södergatan.
I filmen åker han världen runt. Han är i Singapore och överallt. Men allting är så grått och vardagligt, att de lika gärna skulle kunnat spela in filmen strax utanför Kungsbacka.
Folk kommer fram till González och berömmer honom. Hans musik är så vacker, tycker de. Jag tycker att han låtar är rätt trista. De avspeglar ungefär González personlighet, han är inte världens fränaste partysnubbe - även om han blandar en drink i början av filmen.
Fast en del av animationerna är riktigt roliga. Primitiva, de ser ut som vänstervridna barnprogram från 70-talet, men roliga. I synnerhet den om när föräldrarna 1976 flydde från Argentina och emottogs av Olof Palme.
I ett avsnitt springer en grismänniska runt i naturen.
Men det här är en rätt saggig, ointressant film som bara vänder sig till de som redan gillar José González.
(Biopremiär 3/9)
Inlägg
0 kommentarer:
Skicka en kommentar