Malmö Filmdagar 2010 - The Rundown

Så är då årets upplaga av Malmö Filmdagar till ända. Trettio filmer visades. Förra året lyckades jag klämma max antal möjliga att se, sjutton stycken, och blev sjuk på kuppen. I år såg jag arton filmer! Och nej, jag blev inte sjuk på kuppen - jag passade nämligen på att bli sjuk redan innan Filmdagarna började. Förkyld och irriterande rethosta. Hur tradigt som helst. Och inte blev det bättre av dåligt med sömn.
Hur var årets Filmdagar? Tja, det var väl en vild blandning av högt och lågt - både vad gäller filmer och annat. Var man ute efter kändisspotting hade man inte där att göra, de enda jag spottade var Pernilla August och Peter Dalle, samt de där skånska lyxfruarna från den nya dokusåpan. Och hur kul är det?
Själv lyckades jag i år med en bedrift som antagligen kommer att skriva in mig i Filmdagarnas historia. För cirka tio år sedan, låg Orvar Säfström och sov i en buske utanför Filmstaden, eftersom han inte hade någonstans att bo. Frågan är om jag inte slog detta i år - folk gissade på det, eftersom ryktet snabbt spred sig och folk kom fram och frågade om det var sant och ville göra high five. Så här var det:
Jag hamnade på en liten privat efterfest på båten Prins Bernhard. Det dracks Bollinger ur magnumbuteljer och dansades disco och fluktades på väldigt unga snuttgurkor som var där med pappas kreditkort. Herr Göransson från Filminstitutet vevade med armen som värsta Arsenio Hall och tjoade "WOO-HOOO!". Herr Frostberg från samma institut skrek "TOPPRAFFEL! TOPPRAFFEL!" - och då var han inte mutad av mig att göra det.
Efteråt följde jag sällskapet till hotell Mäster Johan, där det dock inte blev efterfest. Återstod för mig att ensam vandra hemåt. Det blåste rejält och jag gissade att det skulle ta åtminstone 30-45 minuter att ta mig hem i den stormen. Efter att jag gått femtio meter, började de regna. Småspik. Orkanen ökade. Jag hoppade in i en bajamaja för att lätta på trycket.
Medan jag befann mig i bajamajan upptäckte jag att jag skulle vara tillbaka på Filmstaden typ tre eller fyra timmar senare. Det hade nog slutat regna, med orkanvindarna tilltog. Så jag beslutade mig för att stanna kvar i bajamajan. Ett beslut som nog hade med trötthet och alkohol att göra.
Ett par timmar senare gick jag direkt från bajamajan till Filmstaden. "Fan vad hardcore!" tyckte en kille från Fox.
Ni som väntar på mitt omdöme om Åsa-Nisse-klippen väntar för gäves. Nordisk Film hade nämligen inte lyckats få fram några klipp. Dock visade de några scener ur Pernilla Augusts filmatisering av SVINALÄNGORNA, och den såg ful och tråkig ut. Klippen ur CORNELIS missade jag också, eftersom jag alldeles innan såg en väldigt lång film och sedan inte fick plats i salongen. Jag åt kyckling & curry-rullar istället. Fox hade inte lyckats få fram några klipp ur NARNIA 3 till sin Narniamiddag - men det kompenserade de genom att bjuda på rejält stark öl - 7.3%. Jag drack flera stycken.
Jag såg åtta minuter i 3D ur TRON LEGACY - och det kan bli precis hur som helst. Jag gillar inte den ursprungliga TRON och den här senkomna uppföljaren verkar inget vidare. Vissa snygga scenerier dock.
Det visades fyra 3D-minuter ur RESIDENT EVIL: AFTERLIFE, och vad ska jag säga? Ärligt talat: det räcker med Milla och en annan brud i våta kläder som voltar runt i slowmotion när de slåss mot ett stort monster beväpnat med gigantisk yxa för att jag ska bli nöjd. Hubba-hubba.
Fantastisk Filmfestival hade presskonferens klockan åtta på morgonen sista dagen. Jag dök upp, men vi var få - de flersta låg och sjåpade sig efter festen kvällen innan. FFF bjöd på Gammel Dansk. Jag drack tre frukostsnapsar, de lindrade min hosta. FFF kommer förresten att visa Bessons film om Adèle.
Nå - vilka arton filmer var det då jag såg? Här listar jag dem i den ordning jag såg dem, med korta kommentarer - ordentliga recensioner kommer till premiärerna.

FRAMILY - Svensk-amerikanskt indiedrama. Mer intressant än bra. Snyggt gjort på minimal budget.
DUMMA MEJ - Animerad 3D-film med Steve Carrell. Bitvis fruktansvärt roligt.
WALL STREET: MONEY NEVER SLEEPS - Oliver Stone öser på med budskap och info som vore han ett demonstrationståg på första maj. Sebar film men egentligen inte så bra.
GOING THE DISTANCE - Drew Barrymore och Justin Long i gullig romantisk komedi som lyckas att samtidigt vara supervulgär. Jag skrattade så att jag grät.
THE OTHER GUYS - Och jag skrattade nog ännu mer åt den här komedin med Will Ferrell och Mark Wahlberg som obegåvade snutar i New York. Hysteriskt kul!
OSKULDENS TID - Ridley Scotts dotter har regisserat ett drama om en internatskola för flickor på 1930-talet. Vackra bilder och förvänta dig inget lyckligt slut. Fransk-svenska Eva Green är stjärnan.
MAO'S LAST DANCER - Kinesisk balettdansör får åka till USA på 80-talet och vill hoppa av. Känns precis som de där superpatriotiska filmerna från Reagan-eran.
YVES SAINT LAURENT: L'AMOUR FOU - Fransk dokumentär om modeskaparen och hans livspartner Pierre Bergér. Inte speciellt bra, om man inte vet något om YSL, vet man inte mycket mer efter att ha sett den här.
SCOTT PILGRIM VS THE WORLD - Herregud! Jag HATADE den här filmen! HATADE den! USCH! Jag ville gå! (Vilket många gjorde)
I RYMDEN FINNS INGA KÄNSLOR - Överraskande rolig komedi för hela familjen med Bill Skarsgård. Kalaskexet Cecilia Forss kommer att bli vår nästa stora stjärna! Hon bränner hål i bioduken med sitt utseende och utstrålning!
OND TRO - Ospännande thriller av prettot Kristian Petri. Som om Roy Andersson gjort en Dario Argento-film. Osannolikt dum film.
FRÖKEN MÄRKVÄRDIG & KARRIÄREN - Okej, det här en väl då film nummer nitton, men det är ingen långfilm. Denna animerade 30-minutersfilm efter serieboken ska dock biovisas. Av någon anledning. Jag tyckte inte den var så kul. Jag begriper kanske inte kvinnlig humor?
WINTER'S BONE - Sorry. Jag var tvungen att sova ut. Jag sov större delen av det här tunga dramat. Tydligen är filmen bra. Tydligen snarkade jag.
TOY STORY 3 - Visst är det väldigt snyggt och fantasifullt, men jag kan inte påstå att jag tyckte det här var speciellt roligt...
MICMACS - Jean-Pierre Jeunet levererar ännu en visuell knock-out. Storyn är inte i klass med AMÉLIE FRÅN MONTMARTRE och DELICATESSEN, men det är underhållande och väldigt, väldigt snyggt.
HIMLEN ÄR OSKYLDIGT BLÅ - Drama med Bill Skarsgård - igen. Peter Dalle är knarkkung i Hannes Holms film baserad på verkliga händelser. Utspelar sig 1975 och Skarsgårds öppningsscen är bland det mest chockerande jag någonsin sett! Oj! Fast jag gillade filmen. Verkligen.
LYCKAN, KÄRLEKEN OCH MENINGEN MED LIVET - Snacka om kärringfilm! Som ett nummer av Amelia på stor duk. Tur att Julia Roberts fortfarande är så tjusig. Tuva Novotny spelar hennes svenska kompis.
SALT - Angelina Jolie slår och skjuter på allt som rör sig. Då spelar det ingen roll att storyn är förvirrad och ologisk. Fett ös, fett röj.
PIRANHA 3D - Det här kan mycket väl vara den bästa film som någonsin gjorts.