DVD: The Grudge 3

THE GRUDGE 3 (Nordisk Film)
Det är nu längesedan vi tröttnade på dem, men de långhåriga, asiatiska spökena ger sig inte - inte de amerikanska nyinspelningarna heller.
    Ärligt talat har jag ingen aning om huruvida jag har sett THE GRUDGE 2 eller inte. Jag vet att jag har sett de japanska originalen; JU-ON och JU-ON 2, och några titlar till - de verkar ju vara hur många som helst, de japanska grudgarna. Och jag såg den amerikanska remaken med Sarah Michelle Gellar och jag vill minnas att den var helt okej. Men tvåan har jag inga som helst minnen av.
    Den här trean släpptes redan för ett år sedan i USA och är producerad direkt för DVD, men det är fortfarande Sam Raimis Ghost House som ligger bakom. Regissör är unge engelsmannen Toby Wilkins, som tidigare mest gjort småsaker. Och särdeles ung är han inte längre, jag tycker att alla som är några år yngre än jag är unga.
    Tydligen tar THE GRUDGE 3 vid där tvåan slutade - en överlevande pojke hålls inspärrad på något slags sjukhus. Han är panikslagen och tjatar om att han jagas av spöken, men ingen tror på honom. I prologen dödas grabben av spökena - han får vartenda ben i kroppen brutet.
    En japansk kvinna - om jag förstod det hela rätt syster till den spökande kvinnan - åker till Chicago (Det vill säga Bulgarien) och flyttar in i huset där den hemsökta lägenheten finns. Där lär vi känna tre syskon som bor där; killen agerar fastighetsskötare. Yngsta syskonet hävdar att hon ofta ser en liten pojke i huset, men det gör ju ingen annan. Men jodå, visst är det den lille blå spökgossen från tidigare filmer som sitter och hukar och ibland ger ifrån sig ett spöktjut. Och för att göra det hela värre, kommer då och då spökkvinnan kravlande med ryckiga rörelser och utstöter sitt utdragna rapljud.
    Nu när jag tänker efter, konstaterar jag att det inte händer speciellt mycket i den här filmen. Visst, det spökar. Folk dödas. Ibland blir det lite blodigt. Men oftast är det här ett lite småtråkigt drama om några människor i ett tråkigt hyreshus.
    Visst är den kravlande spökkvinnan fortfarande hyfsat effektiv, hon är ett bra filmspöke - även om vi ju kan det här nu. Men så fort spökpojken dyker upp börjar jag skratta - för det är fullkomligt omöjligt att låta bli att tänka på parodin på honom i SCARY MOVIE 4.
    Hantverksmässigt är THE GRUDGE 3 okej, men så mycket mer än ett hantverk är inte det här.