Foton copyright © Pan Vision
Jaaa… Hrm…
När jag anlände till pressvisningen av den här, hade jag inte kollat upp vad det var för något. Det hade jag glömt. En spansk film. Av allt att döma en thriller.
Jag kollar nu upp den på IMDb. Regissören Gabe Ibáñez har tidigare mest varit verksam som animatör och bland annat jobbat på den märkliga floppen PERDITA DURANGO. HIERRO vann pris på Fantasporto (bästa skådespelerska) och i Sitges (bästa skådespelerska därmed och nominerad till bästa film).
Det börjar bra. En bil kommer körande på en ödslig väg mitt i natten. Dramatisk musik åt skräckfilmshållet. I bilen sitter en kvinna och hennes lille son. Plötsligt kör bilen av vägen och hamnar i havet. Därefter hoppar vi i tiden till en annan kvinna,María, spelad av Elena Anaya. Hon jobbar på ett akvarium, men ska nu resa bort med sin femårige son Diego. På färjan sitter dock María och somnar och när hon vaknar är Diego väck. Han finns inte någonstans på båten.
Tillsammans med en vän börjar den alltmer hysteriska María att leta efter grabben. Hon tycker sig se honom överallt. Han sitter på stranden. Han finns i en husvagn. Polisen har hittat en drunknad pojke, men vid identifieringen konstaterarMaría att det inte är Diego.
När hon inte letar efter gossen, tycker María om att gå topless på stranden under hotfulla skyar medan dramatisk musik tutar på i bakgrunden. Hon gillar även att duscha, vilket föranleder nakenscener, vilka dock faller på att hon får hysteriska sammanbrott.
Det hela leder fram till en överraskande twist vi gissat ska komma en bra bit tidigare i filmen. HIERRO känns som en TWILIGHT ZONE-episod som dragits ut till nittio minuter. Den knappa dialogen och de få medverkande gör att filmen verkar vara ännu längre.
Som sagt, Ibáñez’ film börjar bra och jag får vissa förväntningar; tänk om denna okända film visar sig vara jättebra. Men det dröjer inte länge innan jag är irriterad och uttråkad. I princip händer det inte mycket mer än att fruntimret går omkring och letar efterpågabläran. Jo, det ska vara en thriller, men det vetefan vad detta är.
…Förutom en film som jag undrar vad den har på bio att göra. Här går vi och väntar på en massa filmer som fortfarande inte på svensk premiär, eller Malmöpremiär. Och så kommer en sådan här obskyr och ointressant sak och lägger beslag på biodukarna – och garanterat inte på biostolarna.
HIERRO skriker ”direkt på DVD” och bevisar att en film inte är bättre eller intressantare bara för att den inte är på engelska.
(Biopremiär 23/4)
TOPPRAFFEL! 