måndag 8 mars 2010

Stora fruntimmersdagen

Idag har det ju varit Internationella Kvinnodagen...
Först tänkte jag förstås inte nämna detta alls i bloggen, jag menar - varför skulle jag det? I min lilla värld har kvinnan aldrig varit underlägsen mannen; mother is the name for God on the lips and hearts of children osv. Att jag gillar sexiga brudar med lite kläder har ju inget med jämställdhet satt göra - det vore ju konstigt om jag inte gillade galanta damer.
Sedan läste jag Sydsvenskans Söndagsbilaga som ägnade alldeles för mycket utrymme åt femårsjubilerande feministiska seriekollektivet Dotterbolaget. Som serietecknare och främst serieberättare är Dotterbolaget inkompetenta och som humorister under all kritik - deras grejor är som första maj-banderoller. Jag vet inte var de fått allt hat ifrån, men fortsätter de så här förstår man ju att en del ser ner på kvinnor. They give women a bad name. Det är deras inställning som ökar klyftan mellan könen.
Så nä, jag skiter i att skriva om dem.
Sydsvenskan ägnade på Kvinnodagen ett uppslag åt yrkesområden där kvinnor är underrepresenterade. Men ärligt talat: om man går in på en bar - och nu menar jag en vanlig bar och inte konstnärstillhåll - och frågar vanliga tjejer vad de vill jobba med, hur ofta säger de "Jag vill bli filmregissör!" eller "Skräckfilmsregissör!"? Hur ofta säger de "Jag vill spela elgitarr i ett hårt rockband!"? "Jag vill bli spelutvecklare!"? Och hur ofta svarar män "Jag vill jobba med människooor!" eller "Jag vill öppna en liten boutique som säljer gulliga småprylar!""? Jag har aldrig träffat på någon. Sydsvenskan passade även på att ge Lara Croft en känga för att hon ser ut som hon gör. Jag vet inte, men... Vem hade köpt Tomb Raider och andra spel om hjältinnan såg ut som en småfet skolfröken?
Istället konstaterade jag nyss att jag faktiskt firat Kvinnodagen ändå - på ett unikt sätt. Jag satte nämligen några filmidéer på pränt; idéer jag burit på länge. Jag skapade en ny actionhjältinna. Sedan presenterade jag idén för en kompis som är skådis i Hollywood och har gjort mycket action, och hon tände på idén. Och så beslutade vi oss för att skriva storyn tillsammans. För första gången har jag en kvinnlig samarbetspartner. På en actionstory av det röjigare slaget. Självklart är hjältinnan sexig som få och kan spöa skiten ur alla i hennes väg.
Undrar vad kommunistbrudarna runt Möllan tycker om det. Nä, förresten. Det undrar jag inte. Jag skiter blankt i de traderövarna.

3 kommentarer:

Bärnäse sa...

Läste dina recensioner av Monty Python Flygande Circus på svensk DVD. Du nämner ett inslag, i Säsong 3, om ett cricketdrama av Pasolini - men har jag råkat missa det? Jag har sett avsnittet med Sam Peckinpahs Salad Days men Pasolini sketchen var väl inte med i det?
Ska ju också nämnas att jag har säsongens 3 sista avsnitt kvar som jag ännu inte sett så förhoppningsvis är den med på nån av dem.

Annars, keep up the good job. Du är ju svensk filmskribents svar på Marques De Sade =)

Pidde Andersson sa...

Nej, Pasolinisketchen är nog inte med i Salad Days. Pasolinigrejset är en bisarr grej med katolska präster filmade i konstiga vinklar osv.
Här kan du läsa mer:
http://www.ibras.dk/montypython/episode39.htm#6

Repoman sa...

Och här kan du se den: http://www.youtube.com/watch?v=zX2YF4HDh74

Jag tyckte det var fantastiskt bra redan när jag var en liten pilt. =)
Medhåll om "feministerna" f.ö., det är otroligt hur jävla arg man (kvinna?) kan vara på det andra könet. Jisses.

Skicka en kommentar