Bio: Nowhere Boy

Foton copyright © Nordisk Film
Det skrevs ju en fruktansvärd massa om The Beatles förra året, när deras album kom ut på nytt i uppsnofsade versioner. Själv brydde jag mig inte alls. Beatles må vara världens mest kända popband och extremt inflytelserika, men för mig personligen har de inte betytt någonting alls. Det är inte alls den typ av musik jag lyssnar - eller har lyssnat - på, och en del låtar är så sönderspelade att jag inte står ut med dem.
Eftersom jag inte intresserat mig för Beatles, har jag aldrig intresserat mig för bandmedlemmarnas liv. Jag vet egentligen inget om dem, inget om deras uppväxt och hur de träffades. Jag har aldrig funderat över saken.
I Sam Taylor Woods drama NOWHERE BOY berättas det om John Lennons (Aaron Johnson) liv som tonåring i slutet av 1950-talet. Han växer upp hos onkel George och moster Mimi - en väldigt sträng och snipig Kristin Scott Thomas - men så går George och dör. På begravningen dyker det upp en rödhårig, för John okänd kvinna; Julia (Anne-Marie Duff). Julia visar sig vara Johns riktiga mamma, ett lösaktigt stycke som inte fick behålla vårdnaden om sonen.
Mimi kräver att John gör bra ifrån sig i skolan, men John vill bara spela rock'n'roll. Han söker upp sin mor och börjar umgås med henne, och av en tillfällighet är hon en riktig partybrud som kan mycket om populärmusik. Fast det är en hel del som inte riktigt stämmer med Julia, med hennes sätt att bete sig, och det nyblivna förhållandet mellan moder och son blir ibland nästan incestuöst.
John samlar ihop några killar på skolan för att bilda skiffelbandet The Quarrymen ("Men vi kan ju inte spela några instrument!" - "Det är skiffel, man behöver inte kunna spela!") och de anlitas för fler och fler spelningar. John introduceras för kompisars kompisar, en av dem är Paul McCartney (Thomas Sangster), som vet allt och genast blir medlem i bandet, och senare dyker George upp.
Samtidigt har John problem i hemmet. Han bråkar konstant med Mimi, men det blir strul även med Julia. John anlägger en look liknande en förbannad Peter Sellers och går mest omkring och beter sig som ett rövhål, han är en väldigt lynnig typ som ibland får raseriutbrott. Speciellt sympatisk är han inte. Han är även en jävel på fruntimmer, verkar det som.
...Men det går ju bra för bandet.
NOWHERE BOY är aningen ojämn. Så länge det är drama; när det handlar om John Lennons familje-
förhål-
landen är det bra och intressant - att det är välspelat behöver jag inte nämna, that goes without saying. Hur mycket av detta som är sant har jag ingen aning om, jag kan mycket väl köpa det som sanningen, men jag utgår från att modifikationer gjorts.
Däremot är delarna med rockbandet alldeles för klyschiga. Det är den gamla vanliga Bilda Band-filmen och faktum är att sättet det skildras på inte ligger så långt ifrån gamla Mickey Rooney-filmer där de ska sätta upp en amatörshow på gården för att samla in pengar. The Beatles nämns aldrig i filmen och inga av deras låtar spelas.
Av den här filmen fick jag lära mig att John Lennon såg ut som Stålmannen när han var ung, medan Paul McCartney såg ut som Jimmy Olsen. Däremot såg den femårige Lennon - som dyker upp i korta flashbacks - ut som Paul McCartney.
Aaron Johnson har förresten titelrollen i kommande KICK-ASS.






(Biopremiär 26/3)