Visst är det typiskt. Här har jag hypat Dolphs medverkan i Melodifestivalen i flera månader. Så är det dags. Tidigare på kvällen är jag på stan, när ett gäng väldigt söta, engelskspråkiga flickor kommer fram och frågar efter vägen till Coffee Tryckeriet (en tjej visar ett SMS) som ska ligga vid Stortorget och tydligen ha Malmös bästa kaffe. Jag har aldrig hört talas om något kaffetryckeri och går vidare.
Men efter cirka femtio meter slår det mig: herregud! De menade förstås Kafferosteriet! Jag springer tillbaka och får tag på töserna igen, något de uppskattar. Då inser jag att det inte riktigt går att förklara hur de ska gå för att komma dit, så jag vägleder dem. Jag är ju en artig ung man.
Väl där stannar jag kvar och pratar lite med dem. Jag blir inte klok på var de kommer ifrån och vad de gör i Sverige. Jag trodde först de var från England, men det verkar inte så. Eventuellt kommer de från olika länder - och tydligen känner de inte till att man inte måste vara 21 för att dricka sprit på krogen i Sverige. Jo, de är i 20-årsåldern, så jag känner mig som Peter Sarsgaard i AN EDUCATION.
Helt plötsligt inser jag att Melodifestivalen inte bara börjat, utan har hållit på en bra stund. Jävlar!
Nu är jag förvisso totalt ointresserad av de tävlande låtarna, men Dolphan ville jag ju se. Jag lyckades hitta några grejor på nätet, som Elvisnumret, men var det fler upptåg och sketcher? Och finns de ute på nätet någonstans?
söndag 7 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tycker inte du missade nåt, Dolphan fick inte komma till sin rätt.
Hade hoppats på lite Punishergrejs men det fräckaste var väl att han hade sönder lite is...
En fackla o ring-klocka-ring-rock!? Va är det liksom?
Kafferosteriet har verkligen fantastiskt gott kaffe! En latte med en extra espressoshot är the shit. Om det är bäst i Malmö ska jag låta vara osagt...
Jag är alltid mer intresserad av hur kaffeställenas vanliga, svarta kaffe utan mjölk och socker är. Det är då man märker om kaffet är gott eller inte. Latte och annat kan ju alltid trixas till så att det blir gott eller åtminstone okej. I Frankrike dricker jag oftast capuccino, eftersom deras vanliga kaffe inte är något vidare.
Filip, som äger Kafferosteriet utsågs för bara någon vecka sedan till Sveriges bäste rostare. Rosteriet kan numera stoltsera med priset "Sveriges bästa kaffe".
Och nog är det gott alltid.
...Men nog är det väl trevligare att sitta på Ambrosia? Tantakaféer är ändå alltid bäst.
F ö serverar de vidrigt kaffe på Spegeln. Där har jag faktiskt socker i kaffet för att kunna dricka det (och det bjuds frikostigt på pressvisningar (Hoppas att ingen från Spegeln läser detta)).
Skicka en kommentar