Bio: Miss Kicki

Visst känns det härligt att bo i ett land där våra skattepengar går till vettiga saker. Som till exempel till svenska långfilmer. Kanske till och med till de filmer som ingår i Svenska Filminstitutets projekt Rookiefilm. Så här beskrivs Rookiefilm på SFI:s hemsida:

Rookie är ett nytt projekt för att finansiera svensk film. Det är ett fristående initiativ som finansierar fem filmer åt gången utan bestämd tidsram. I första omgången står Svenska Filminstitutet, Film i Väst, Filmpool Nord, Sveriges Television och Nordisk Film bakom satsningen.

Vem kan söka?

Projektet vänder sig till första- och andragångsregissörer av långfilm som vill berätta historier med starka drivkrafter där det verkligen är något som står på spel. Filmerna ska präglas av ett personligt uttryck och vara öppna för nya tankar, former och berättartekniker.

MISS KICKI av Håkon Liu är en Rookiefilm som har premiär på fredag. Uppenbarligen väntar man sig publikrusning, åtminstone i Malmö, för inte nog med att den går upp på Panora, nej, även Spegeln kommer att köra filmen.

Pernilla August spelare den vin och spritpimplande Kicki, som efter att i en massa år bott i Amerika, nu bor i en liten lägenhet i Göteborg. Okej, det framgår inte att det är just Göteborg, men scenerna i Sverige är inspelade där.

Filmen börjar med att Kicki står på sin balkong och röker en cigarrett några minuter. Vädret är grått, det snöar lite, utsikten är trist betong. Klipp till nästa scen. Kicki sitter i sin säng några minuter. Jag vill minnas att hon mumlade något för sig själv. Nytt klipp. Kicki sitter vid datorn några minuter.

Kors i röven, nu blir det dialog! Kicki videochattar med en gubbe; mr Chang, i Taiwan. Han visar upp sitt kontor och den pampiga utsikten över Taipei. Han vill att Kicki ska hälsa på honom. Han vet även att Kicki fyller år. Kicki låtsas att hon ska ut med vänner. Men det ska hon inte. Hon gör ingenting under några minuter. Vi får även se henne sova.

Nästa dag dricker hon vin och skrubbar spisen. Då kommer hennes mor och felklippte tonårige son Viktor för att gratulera på födelsedagen i efterskott. De äter prinsesstårta och sjunger lite. Morsan tycker att Kicki och Viktor - som bor hos morsan, hans mormor, alltså - bör umgås lite mer med Kicki.

Kicki får en jättebra idé. Hon och Kicki kan ju åka till Taiwan tillsammans! Hon tänker överraskas mr Chang med ett besök, men det berättar hon inte för Viktor. Så de åker till Taipei och tar in på ett litet hotell. Hotellägaren frågar hur man uttalar Kicki. Sedan super de. Kicki och Viktor gör ingenting tillsammans i Taiwan. Hon letar upp Chang på hans kontor, men vågar inte ge sig till känna. Viktor går vilse och träffar en jämnårig kille, Didi, som är något slags streetkid. De blir vänner. Viktar blir besviken på Kicki och kallar henne "jävla alkoholistfitta" och antyder att hon är en hora i en scen.

Sedan är det då meningen att det ska bli lite intriger och vändningar och grejor. Tja, jag kan mycket väl tänka mig att filmteamet och skådisarna hade det mycket trevligt under sin vistelse i Taiwan (där ju vi till en viss del bidragit med våra skattepengar). Som ett avsnitt av NÄR OCH FJÄRRAN funkar MISS KICKI rätt bra med intressanta miljöer. Tyvärr är inte detta ett reseprogram på TV, utan en långfilm - och som långfilm är detta under all kritik.

MISS KICKI är som film tunnare än tunn och allting är gjort med tummen i handen. Filmskaparna verkar inte ha vetat vad för film de ville göra. Resultatet blev att det inte blev någon film alls. Först är det grått, svenskt alkisdrama. Sedan ska det bli något slags mor och son finner varandra-skildring. Det blir lite bögdrama när Viktor upptäcker att han är kär i Didi. Det blir förvecklingar när Kicki slutligen söker upp mr Chang. För att ösa på med ännu mer ingredienser, har man slängt in ett kidnappningsdrama. Varför inte även passa på att stoppa in lite komedi också. Allt iscensatt som en arthousefilm, med oftast statisk kamera och ofta en uringul nyans i färgerna.

Nu är vi inte ensamma om att ha skänkt pengar till det här möget. En väldig massa företag och institut är inblandade. Även i Taiwan. Och EU:s Mediaprogram har bidragit.

Totalt jävla värdelös film. Och ingen karate. Ännu en miss på biograferna. Pun intended.

 

 

 

 

(Biopremiär 5/2)