Bio: The Cove

Antagligen är det något allvarligt fel på mig. Jag kan aldrig engagera mig i saker som har med vår omvärld att göra. Med "kan" menar jag inte att jag inte har tid. Jag menar att jag bryr mig aldrig. Så har det alltid varit. I stort sett dagligen blir jag påhoppad av aktivister som vill informera om Amnesty, Rädda Barnen och annat. Det enda jag tänker är "Fan, vad fula kläder de har" och "Fan, vilka trista människor." Ibland kan jag bli direkt provocerad av aktivister, vilket innebär att jag aldrig skulle skänka pengar till något, hur behjärtansvärt det än är.
De flesta människor - även skräckfilmsfans - blir upprörda över djurslakten i de italienska kannibalfilmerna, i synnerhet jättesköldpaddan i CANNIBAL HOLOCAUST. Och nej, jag brydde mig inte. På sin höjd blev jag hungrig. Klimatkonferensen i Köpenhamn? Nä, vad tror ni, jag brydde mig inte. Rättare sagt, jag tyckte de danska poliserna blev lite illa behandlade av media, snutarna visade ju bara var skåpet ska stå.
Igår var jag på en förhandsvisning av THE COVE (så nu behöver jag inte gå på pressvisningen i morgon), där Djurens Rätt i Samhället, eller vad de nu heter, delade ut information. Jag lyckades smidigt undvika dem. Jag hade förväntat mig mingel med vin och snacks, men där sket jag mig på tummen; det bjöds inte på något alls. Allra minst baconsnacks. Men det var mycket inkaluvor och skit i lokalen.
THE COVE är en dokumen-
tär om delfin-
slakten i Japan. Ett gäng ameri-
kanska aktivist-
er åker till byn Taiji, där de sluter upp med före detta delfintränaren Ric O'Barry; killen som jobbade med de olika delfinerna som spelade Flipper en gång i tiden.
I Taiji finns en liten bukt obehöriga inte har tillträde till. Där påstås det att lokala fiskare dödar enorma mängder delfiner för att sedan prångla ut köttet på marknaden, oftast maskerat som annat, och ofta kvicksilverförgiftat. Myndigheterna nekar till detta.
Amerikanerna iscensätter en avancerad plan modell MISSION: IMPOSSIBLE. Iförda specialdräkter och försedda med specialutrustning, lyckas de efter flera försök ta sig in i bukten nattetid och montera upp kameror. De lyckas filma vad som sker där när solen gått upp, och det är minst sagt blodigt: havet är knallrött av blod när ett litet gäng fiskare stående i små båtarköttar delfiner utan urskiljning
Med hjälp av denna video, lyckas man sätta dit diverse människor i samhällets topp.
...Och javisst. Det är förstås fel att slakta alla dessa delfiner. Djurvänner lär ha svårt att titta på filmsnuttar med skadade, lidande delfiner som försöker fly. THECOVE är även en skickligt gjord film, som gör sitt bästa för att förvandla dokumentär till äventyrsthriller.
Men jag kan väl inte påstå att jag fick lust att gå ut i foajén och skriva på protestlistor. Däremot tyckte jag det var rätt kul att min kollega efter visningen gick in på McDonald's och köpte enfiskburgare!
På bioaffischen till THE COVE står det "Luc Besson presenterar" med stora bokstäver. Men Besson nämns ingenstans i filmens för- eller eftertexter, inte på filmens hemsida och inte påIMDb. Till slut hittade jag orsaken till att han nämns. Dykaren Luc Bessons bolag EuropaCorp distribuerar THE COVE. I Frankrike! That's it. Han har ingenting med filmen att göra, ännu mindre med dess svenska premiär. Fast det är klart, hans namn lockar kanske en del DET STORABLÅ-fans.
THE COVE går upp på landets digitala biografer.






(Biopremiär 15/1)