Avatar Day

Det är nu en väldig massa år sedan James Cameron regisserade en långfilm; den senaste var TITANIC. Har har i över tio år pratat om sitt science fiction-epos AVATAR, som kommer att få sin premiär den 18:e december. Häromdagen släpptes trailern på nätet och igår var det "Avatar day" över hela världen. Sexton minuter av filmen visades i 3D på utvalda biografer.
 Det dröjde inte länge efter att trailern släppts förrän klagomålen började hagla på allehanda forum. "Var det här allt?" skrek folk och hävdade att datoranimeringen var kvar på den nivå som hölls när Cameron påbörjade sitt projekt. Efter att ha sett de sexton minuterna vill jag snarare hävda att AVATAR kommer hela 25 år försent.
 AVATAR-scenerna visades vi tre tillfällen i Malmö, och jag gick på den första, inte speciellt välbesökta visningen. Jag hade ingen som helst aning om vad ja skulle få se, eftersom jag inte brytt mig om att läsa specielt mycket om filmen. Jordbor tar sig till en annan planet, Pandora, där det vankas äventyr, och så är Sigourney Weaver med - det var allt jag visste.
 Jag kan inte påstå att jag vet mycket mer nu, mer än att jag inte är sädeles lockad att se resten. Det hela inleddes med att James Cameron själv dök upp och introducerade det hela och sa att alla scenerna är plockade från filmens första hälft, så det kommer inte att dyka upp några spoilers. Men det spelade ingen roll, eftersom det inte går att uttala sig något om filmens handling efter de här scenerna.
 Det började med att en rullstolsbunden soldat satt med ett gäng elitsoldater som briefades om uppdraget på Pandora. Därefter förseddes hjälten med en Avatarkropp - han blev en lång, blå, älvliknande figur med svans som han inte kunde kontrollera. Och så hopp till Pandora, där han kutade omkring i en färgglad djungel och slogs med monster. Så dök det upp en Avatarbrud och slogs hon med. Slutligen fick vi se hjälten tämja en flygande ödla som han red iväg på. Sist visades en rad snabba klipp ur resten av filmen med bataljer mellan människor och rymdvarelser.
 AVATAR ser ut precis som franska sci-fi/fantasy-serier från 1980-talet. En typ av serier som publicerades i Metal Hurlant, Heavy Metal och Tung Metall här hemma. Figurerna ser inte ut som något annat än tecknade figurer. Det finns ingen som helst realism i det hela. Det är artificiellt och plastigt. Jag fick intrycket av att titta på mellansekvenserna i ett TV-spel - och då ett inte helt färskt TV-spel. Var det här allt Cameron fick för 1,7 miljarder kronor?
 Och 3D-mässigt? Som så ofta är fallet, upplevde jag att det var lite hackigt, ryckigt och suddigt när personer, objekt och kameran rörde sig i sidled. Fast det är klart, det beror kanske på att jag bär glasögon? Men troligen inte. Till skillnad från andra 3D-filmer på bio, var även den svenska texten i 3D. Undertexterna var gula och i samma typsnit som AVATAR-loggan - och hängde hela tiden framför näsan på en. Aningen irriterade, faktiskt.
 Så nej, jag tror inte att AVATAR blir den stora succé som Cameron och väldigt många biobesökare väntar på.
 Men visst. Det är möjligt att manuset är fantastiskt och att de här scenerna inte gör verket rättvisa.