
Nå, här har vi så del tre, och av någon anledning pressvisades den på svenska och platt - medan den engelskspråkiga versionen tydligen är i 3D. Bummer! De gamla figurerna - vilka jag glömt bort vilka de var och vad de hette - är tillbaka: mammutarna, sengångaren Sid, den sabeltandade tigern Diego, två pungråttor (har de varit med förr?) och några andra. Och nu väntar mammutarna barn. Detta gör Sid avundsjuk, så han kutar iväg och letar upp tre stora ägg han hittar infrusna i en grotta. Snart kläcks tre dinosaurieungar och Sid kallar sig mamma - men mammutarna tycker att Sid ska lämna tillbaks dem.

Men då kommer mamma dinosaur och ryter och hämtar ungarna, men råkar få Sid med sig - så det övriga gänget beger sig ut för att leta upp honom, och råkar då hitta en underjordisk, glömd värld där det fortfarande lever urtidsödlor, och så blir det äventyr och grejor, innan allt reder sig på slutet. I den glömda världen träffar de något slags enögd ninjavessla som heter Buck och som pratar göteborgska.
Den första halvtimmen, om inte mer, av ICE AGE 3 är en ren barnfilm, och jag började undra om jag skulle stå ut - det blev lite för tamt. Sedan tar det sig lite när de hamnar i dinosaurievärlden, innan moralen om att ha familj är viktigast av allt spys upp. Jag vet inte hur många filmer med denna moral jag sett på sistone. Filmen är aldeles för lång, den känns längre än den är, och det mesta är inte speciellt roligt, men ett par figurer är smålustiga, och animeringen är betydligt bättre än tidigare; kantigheterna är borta.

Men! Och detta är ett stort men: ekorren Scrat är förstås tillbaka i en serie orelaterade, kraftigt Tex Avery-influerade sketcher som dyker upp med jämna mellanrum - och dessa är mycket, mycket roligare än resten av filmen. Precis som tidigare, alltså. Den här gången träffar Scrat en ekorrflicka som är ett vibrerande erotiskt knippe, och som också vill åt den åtrådda nöten. Detta är fantastiskt roligt.
Plus för ett konstigt skämt i den svenska dubbningen om "Jonas och Mark".
.jpg)
(Biopremiär 1/7)

Men då kommer mamma dinosaur och ryter och hämtar ungarna, men råkar få Sid med sig - så det övriga gänget beger sig ut för att leta upp honom, och råkar då hitta en underjordisk, glömd värld där det fortfarande lever urtidsödlor, och så blir det äventyr och grejor, innan allt reder sig på slutet. I den glömda världen träffar de något slags enögd ninjavessla som heter Buck och som pratar göteborgska.
Den första halvtimmen, om inte mer, av ICE AGE 3 är en ren barnfilm, och jag började undra om jag skulle stå ut - det blev lite för tamt. Sedan tar det sig lite när de hamnar i dinosaurievärlden, innan moralen om att ha familj är viktigast av allt spys upp. Jag vet inte hur många filmer med denna moral jag sett på sistone. Filmen är aldeles för lång, den känns längre än den är, och det mesta är inte speciellt roligt, men ett par figurer är smålustiga, och animeringen är betydligt bättre än tidigare; kantigheterna är borta.

Men! Och detta är ett stort men: ekorren Scrat är förstås tillbaka i en serie orelaterade, kraftigt Tex Avery-influerade sketcher som dyker upp med jämna mellanrum - och dessa är mycket, mycket roligare än resten av filmen. Precis som tidigare, alltså. Den här gången träffar Scrat en ekorrflicka som är ett vibrerande erotiskt knippe, och som också vill åt den åtrådda nöten. Detta är fantastiskt roligt.
Plus för ett konstigt skämt i den svenska dubbningen om "Jonas och Mark".
.jpg)
(Biopremiär 1/7)
2 kommentarer:
Såg denna rulle igår - 3D på engelska, och måste säga att jag faktiskt gillade den.
Den göteborgspratande ninjan spelas f.ö. helt fantastiskt av Simon Pegg...
Fråga mig inte varför den pressvisades platt och på svenska. Det innebär ju bara att mitt omdöme inte blir riktigt rättvist. Gällande till exempel MY BLOODY VALENTINE betygsatte jag helhetsupplevelsen; skräck i 3D på biograf. Jag hade kanske inte varit lika snäll om jag sett den platt, eller på DVD.
Skicka en kommentar