Sämsta svenska filmen någonsin

Det finns dåliga filmer. Och så finns det filmer som är så in i helvete jävla usla att man undrar om de finns på riktigt och varför.
LITHIVM är en sådan film. Frågan är om det inte är den sämsta svenska filmen någonsin. Nu har jag förviso inte sett BLANKT VAPEN, men den lär vara en het kandidat. HJÄRTA AV STEN har jag sett, och det är en annan kandidat. Men jag tror att David Flamholcs tredje långfilm, LITHIVM alltså, tar priset.
Jag kommer ihåg urpremiären under Malmö Filmdagar. Ingen hade sett filmen, den kom direkt från labbet och hade knappt torkat. Således hade inte ens representanterna från bolaget sett den. Peter Possne från Sonet höll ett litet införande innan ridån gick upp. Nu skulle det minsann bli spännande, tyckte han.
Jag satt någonstans mitt i publiken. Till vänster om mig satt Gunnar Rehlin, till höger Stefan Malmqvist, och alldeles bakom mig Rickard Gramfors, som då jobbade (eller nyligen slutat jobba) på Filminstitutet. En bit framför mig satt Anders Banke. Possne stod intill väggen för att kolla publikens reaktioner.
Redan under filmens första repliker började jag undra vad fan det här var. Öppningen var osannolikt dålig. Men det skulle komma att bli ännu värre. Jag satt gapande och med oförstående blick och tittade på det som skedde på duken - och eftersom LITHIVM är filmad på reversalfilm var den extra ful. Rehlin satt och suckade och stånkade ljudligt och tog sig för pannan. Stefan skrattade och sa "Nu har den näbb och fjädrar, nu väntar vi bara på att den börjar säga Kluck-kluck-kluck också!". Jag vände mig om mot Rickard och gjorde tummen upp och noterade hur han sjunkit ner i fåtöljen för att gömma sig. Plötsligt reste sig Banke upp en aning, vände sig om mot oss och körde demonstrativt två fingrar i halsen. Peter Possne såg ut som om han skulle explodera när som helst. På väg ut ur salongen citerade vi de konstigaste replikerna - som "Du vet, tidningsfikonspråk", vilket hjältinnan säger när mördaren Fredrik Dolk inte vet vad "löp" betyder.
När jag recenserade LITHIVM i NST blev min text censurerad. Bland annat tog redaktören bort en grej om att kameramannen är en epileptiker på studsmatta.
Därefter försvann filmen. Finns den på DVD? Ingen aning. Varför skriver jag det här? Jo, därför att jag alldeles nyss hittade det här: