Foton: Alex Bailey © 2008 Warner Bros. Ent. Inc.
Det dröjer inte många minuter innan jag känner ett stort välbehag inom mig och får lust att utbrista "Wow!" och "Ja!" samtidigt: filmen öppnar nämligen med att Holmes, dr Watson (Jude Law) och ett gäng poliser slår till mot den utstuderat onde, Gestapoliknande superskurken lord Blackwood, som iförd en kåpa håller till i en krypta, där han ska offra en ung kvinna fastspänd på ett altare. Oj! Genast kändes det som att jag hamnat i en rafflande fransk sensationsroman från tidigt 1900-tal!Arsène Lupin, kanske, eller Fantomas. Eller i ett seriealbum av Jaques Tardi. Det är fantastiskt snyggt och stämningsfullt.
Robert Downey är en strålande hjälte. Jag har aldrig gillat Jude Law, men som den haltande Watson är han bra. Mark Strong som lord Blackwood är lite halvkul, men han är till förvilling lik Andy Garcia. Och så har vi ju den förtjusande Rachel McAdams, som jag skulle falla pladask för om hon plötsligt kom in här och nu.
Häromdagen eller -veckan hade någon tidning, jag minns inte vilken, frågat en handfull hel- och halvkända filmkritiker om vilka av nästa års filmer de ser fram emot. Herrejösses, vilka tradiga svar. De var så vissna att jag inte ens minns vilka de var. Ingen nämnde ju de filmer jag ser fram emot. Det lär väl inte komma som någon större överraskning att de tre främsta filmerna, är:
IRON MAN 2
Såklart. Ettan var ju en höjdare. Robert Downey Jr är väl vår tids främste skådespelare.
JONAH HEX
Jag har ingen aning om hur den här rullen kommer att bli. Faktum är att resultatet kan bli hur som helst. Men som bekant är ju jag Hex-fan av enorma mått sedan snart 35 år.
THE EXPENDABLES
Om Stallone skött spakarna, kan detta bli världens bästa film någonsin. Om inget annat, lär det bli 2010 års tjoflöjtfilm.
Och på DVD:
NINJA
Eftersom filmer med ninjor per automatik är bättre än filmer utan ninjor. Och snälla, ifrågasätt inte detta resonemang, eftersom jag inte kan backa upp det!
Avdelningen Filmer baserade på berömda personer: Den kvinnliga flygpionjären Amelia Earhart försvann när hon 1937 gjorde ett försök att flyga Jorden runt; en händelse som gjort henne till legend (om hon vetat att Jorden är platt och inte klotformad, hade hon aldrig försökt sig på den trippen). Här spelar en ovanligt porträttlik Hillary Swank flygaresset i ett försök till ett svindlande och pampigt drama av Mira Nair (MONSUNBRÖLLOP). Det blir varken svindlande eller pampigt.
Nä. Detta beroende på att AMELIA är drama-
The Chipmunks är USA:s motsvarighet till de där jämrans smurfskivorna som började dyka upp i Sverige på 1970-talet. Chipmunks kom tidigare, men konceptet är detsamma. Speedade heliumröster sjunger populära sånger. Uppenbarligen hur kul som helst när man är barn.
Att gå på bio nuförtiden är inte alltid förknippat med nöje. Och då åsyftar jag inte filmen man ska se.
Jaha, tydligen visade det sig att Williams före detta flickväns barn, är hans barn också. Det visste han inte om. Och eftersom kvinnan ska sitta i fängelse ett par veckor för något aktivistgrejs, måste Williams ta hand om ungarna. Han tar Travolta till hjälp. Ungarna ska få några fantastiska dagar, fulla av kul aktiviteter.
Efter BURN AFTER READING, späckad med stora Hollywoodstjärnor, är bröderna Coen redan tillbaka med en ny film - och det enda den har gemensamt med den förra, är väl humorn. För estetiskt sett ser A SERIOUS MAN ut som en liten independentfilm, och kända namn lyser med sin frånvaro.
Nå. Filmen inleds alltså med en film i filmen, som antagligen ska föreställa ett utdrag ur en långfilm, men som även skulle kunna stå på egna ben som kortfilm. Den lilla insnöade stugan, det äldre paret och mannen som kanske är ett spöke som kommer på besök, för tankarna till Gogol och Tolstoy. Jag gissar dock att denna prolog är späckad med judisk symbolik som jag absolut inte förstår.
Premiärutställare i den här stora salen är belgaren Luc Tuymans. Han var på plats och såg ut som polischefen i en fransk actionfilm. Han gick runt och pratade om varje enskild tavla - varje enskild tavla! - han ställde ut.
Svangren har hängt upp några speglar på väggarna. På dessa har hon målat. Nej, inga motiv. Hon har bara kletat färg på dem. Därefter har hon hängt genomskinliga plastskynken framför dem. Dessa är speglarnas kläder. Utan dem är konsten naken. På golvet står även ett torkställ för kläder.
kunde inte vi fått en egen till Malmö? Typ en gås med ett bildäck runt magen. Gärna en levande gås, som går runt bland besökarna.
Efter att jag sett GÖTA KANAL 2: KANALKAMPEN (även känd som GÖKA ANALT 2: ANALKAMPEN) på en ordinarie visning på Maxim i Landskrona, var jag så deprimerad av upplevelsen att jag gick raka vägen in på Speaker's Corner och söp skallen i bitar. (Hade det varit VI HADE I ALLA FALL TUR MED VÄDRET IGEN, som visade sig vara ännu sämre än GK2, hade jag kanske skjutit upp heroin)
"There’s been some comment on the internet about our release called PARANORMAL ENTITY and why is hasn’t been posted on our website until now.| Från och med den 1 januari 2010 kommer serieförlaget Kartago Förlag att ingå i det Bonnierägda Bokförlaget Semic, en del av Bonnier Fakta. Kartago Förlag har i dag en särställning på den svenska marknaden med sin utgivning av vuxenserier, grafiska romaner, satir och humor av framstående upphovsmän såsom Martin Kellerman, Charlie Christensen, Jan Stenmark, Jan Lööf, Lena Ackebo, Nina Hemmingsson, Lise Myhre, Henrik Lange, Lina Neidestam m fl. Serieböcker och den grafiska romanen är en alltmer populär form av litteratur där Bonnierförlagen känner behov av att stärka sin ställning för att möta efterfrågan. Ett steg i den riktningen är att förvärva Kartago Förlag, vilket kommer att fortsätta verka under samma namn. Kartago blir ett naturligt och starkt komplement till övrig utgivning hos Bokförlaget Semic. Kartago Förlags legendariske grundare och förläggare Rolf Classon följer med sitt förlag till Semic. ”I och med detta samarbete tar den svenska tecknade serien ytterligare ett steg framåt och får en ny stor plattform att utvecklas ifrån” menar Rolf. |
Ni som läste min rapport efter att jag sett den där kvarten ur AVATAR som visades i somras, vet att jag inte var alltför imponerad - snarare tvärtom. Det kändes mer som AVATURD.
Så har jag då sett hela filmen - på en ordinarie visning. Som alla vet, har ju filmkritiker med sig videoutrustning på biograferna, därför pressvisades filmen enbart i Stockholm "av säkerhetsskäl"... Nåja, det gjorde väl inte alltför mycket - Malmöpremiären gick av stapeln på Royal, som nu byggts om till 3D-salong, och det är ju coolt med Sveriges största duk.
Nå, ska vi börja med att prata lite om James Cameron? Vad tycker jag om honom? Tja, numera vet ja inte riktigt.
Självklart älskade jag THE TERMINA-
TOR när den kom - och det är väl fortfaran-
de hans bästa film. Sedan kom ALIENS, som jag tyckte var en av världens bästa filmer hur länge som helst, tills jag såg om den härom året efter att inte ha sett den på länge - och plötsligt tyckte jag inte den var så fantastisk längre; bitvis känns det som om manuset är skrivet av en 17-åring som gillar tuffa rymdkrigare.
En tid efter ALIENS hyrde jag förresten Cormanproduktionen GALAXY OF TERROR från 1981 (snälla, släpp den på DVD i Sverige, någon!), vars look kändes märkligt bekant, och när eftertexterna rullade kom förklaringen - Production Designer: James Cameron.
AVGRUNDEN tyckte jag inte om alls, nu blev det för bombastiskt och lite pretentiöst, men jag gillar sällan undervattensfilmer. Däremot tillhör jag de som gillar TRUE LIES, en film man inte får tycka om av diverse skäl, mest moraliska och politiska, men det skiter jag i.
TITANIC tyckte jag var ganska hemsk. Jag attraheras inte av Kate Winslet och Leonardo DiCaprio ser ut att vara tolv år.
Har jag inte glömt något här? Förutom manuset till RAMBO: FIRST BLOOD PART II? Jo, jag måste ju nämna debuten PIRAYA II, som oväntat trillade in på DVD för ett antal år sedan. Cameron själv hävdar att han in praktiken regisserade mindre än hälften av denna italienska samproduktion eftersom han visst fick sparken, men enligt många är så inte fallet. Men kom igen, PIRAYA II är väl inget att skämmas över? Den är ju skitkul! (Jag hoppar över T2 och några fler filmer han skrivit manus till för att cut to the chase)
Nu har mannen inte regisserat en spelfilm på tolv år, inte oväntat återkommer han med Världens Dyraste Film.
Handling-
en i AVATAR är enkel: i framtiden tänker jordbor exploa-
tera planeten Pandora. Där bor ett tre meter långt, blått folkslag som heter na'vi. Sam Worthington är den rullstolsbundne marinkårssoldaten Jake Sully som i skepnad av en na'vi ska försöka få folket att ge upp utan strid. Med hjälp av avancerade manicker och Sigourney Weaver, överförs Jake till en na'vikropp, och så beger han sig in i Pandoras djungler.
Där får han brottas med lite rymdmonster, rider flygödla och umgås med de naturälskande och andliga blåingarna, och det bär sig inte bättre än att han får ihop det med na'vibruden Neytiri (Zoe Saldana). Han inser förstås att hans mänskliga överordnade och chefer har fel, Pandora måste skyddas.
Första halvan av AVATAR tyckte jag var rätt vissen och småtrist. Det är alldeles förmycket indianromantik - fast med rymdvarelser då, unken tribalmusik på soundtracket (rent allmänt är James Horners musik inget vidare), och som jag påpekade efter att ha sett förhandssnuttarna i somras - det datoranimerade na'vifolket övertygar inte. Det gör de fortfarande inte. Filmens miljöer är fullkomligt fantastiska, men figurerna ser mest ut som tecknad film eller som hämtade ur ett TV-spel. Jag köper dem inte som "riktiga", de är bara aningen mer realistiska än när musen Jerry dansade med Gene Kelly.
Na'vifolket sysslar även med en del fjöntiga riter; till exempel gillar de att sitta i en klunga framför ett stort träd och gunga i sidled - precis som månmänniskorna i Doris Wishmans NUDE ON THE MOON. Jag bara väntade på att det skulle dyka upp ewoks, som ju också gillar fåniga djungelpartyn.
Det förekommer även en hel del kass dialog, ofrivillig humor och visset skådespeleri - till exempel retade jag mig på Giovanni Ribisi som Parker.
Okej, nästan halva filmen kvar, ska det fortsätta att vara så här? Nej, det får vi väl inte hoppas? Jake och Neytiri kysser varandra och bilden tonar ner till svart.
Och nu, pojkar och flickor. Nu slamrar Cameron igång med det han är bäst på!
Hardware!
Machinery!
Big guns!
A tough chick in a tank top!
Nu har nämligen soldaterna från Jorden fått nog och beslutar sig för att göra sig av med di blåe. Så de attackerar i sina futuristiska jättehelikoptrar.
Och nu jävlar! Nu blir det röj utan like! Alla na'vi-
stam-
marna Pandora över - eller åtminstone de i trakten, förenas och bildar en jättearmé. De rider på lite småbögiga hästar och skjuter pilbåge på fiendens rymdskepp och robotar, och även om det är oblodigt, är det här tung muskelaction, och det var nästan så att jag kom på mig själv med att hålla en osynlig spelkontroll i händerna - det är väldigt mycket superavancerad TV-spelsfajt över den extremt maffiga slutstriden, som varar hur länge som helst.
Det är möjligt att jag låter som blodtörstig, barnslig och grabbig, men det är dessa actionscener som räddar AVATAR från att bli ett genant pekoral. Filmen ligger hela tiden på gränsen - om vi säger som så här: Cameron är inte direkt subtil med sina budskap. Här har vi djungel som skövlas. Vi har fördomar om folk med annan hudfärg. Vi har påstådd terror som ska bekämpas med terror. I princip håller Cameron upp första maj-plakat.
Jag blev minst sagt överraskad när de amerikanska recensionerna började ploppa upp förra veckan. Högsta betyg av väldigt många. Det känns nästan som om de är köpta av Fox. Och det är inte jag. AVATAR här väldigt många skavanker. Men det brydde sig den unga publiken på Royal inte om - jag uppfattade det som att majoriteten var i extas efter visningen. De älskade AVATAR och dess värld. Så ja, Cameron har onekligen gjort ännu en succéfilm.
Just det, hur är 3D-effekt-
erna? Det handlar i stort sett bara om djup i bilden. Det är få saker som far ut i publiken. Så det funkar bra.
För min egen del var som den största behållningen Stephen Lang som stenhårde överste Miles Quaritch (ja, självklart höll jag på människorna, fattas bara; na'vifolket är det mesigaste folkslaget sedan alverna om SAGAN OM RINGEN-trilogin). Ja, och så gillade jag förstås Michelle Rodriguez i linne och hållande en stor picka.
AVATAR innehåller även lustiga sätt att dölja nakenhet. Na'vibrudarna kör topless, med de har strategiskt placerade halsband och smycken.
(Biopremiär 18/12)
Foton copyright © 2012 Happy Fiction En gång i tiden började jag min journalistiska karriär som kännare av "kultfilm" - jag s...
Inlägg
Alla kommentarer
TOPPRAFFEL! | Film på bio och DVD, tecknade serier, recensioner och artiklar Copyright © 2008-2020
