Serier: Jag Kronblom

JAG KRONBLOM
av Elov Persson, Gunnar Persson och Jonas Persson
Egmont Comics


Om Allers inte slutat köpa in nya avsnitt av Kronblom 2021, hade serien fyllt hundra år 2027 – i den betydelsen att den producerats oavbrutet sedan 1927. Nog tycker jag att Allers kunde hållit ut några år till. Dock repriseras Kronblom fortfarande i tidningen 91:an, i julalbum, och i diverse andra publikationer, så det förestående hundraårsjubileet lär firas ändå. Och redan nu har vi fått denna stora, inbundna bok på 224 sidor.

Kronblom brukade vara en serie jag hoppade över. När jag började jobba åt 91:an-tidningen 1989 fick jag förstås en gratisprenumeration, men jag hoppade alltid över Kronblom – jag tyckte att den såg så förskräckligt tråkig ut. När jag var barn läste jag nog bara Kronblom när det var det enda som fanns; när jag läst allt annat, ungefär som jag gjorde med Fantomen tecknad av Wilson McCoy – de äventyren läste jag först när jag inte hade fler olästa Team Fantomen- eller Sy Barry-äventyr. Det fanns nog ett par julalbum med Kronblom hos mormor och morfar.

När jag gjorde comeback på 91:an-tidningen 2015 och åter fick tidningen hemskickad, började jag läsa Kronblom. Jag upptäckte att … serien ju är rolig. Jag berättade detta för en kollega som varit i branschen betydligt längre än jag, och han sa att han fortfarande hoppade över Kronblom.

De senaste åren är det mest avsnitt från 80-talet som repriserats i 91:an-tidningen. Det känns lite grann som om serien kom in i en andra andning då. Avsnitten är absurdistiska, ibland direkt bisarra, det här en högst egensinnig och flängd serie – jag har inte tänkt på det här tidigare, men ibland får Kronblom mig att associera till Joakim Lindengrens serier. Serien är inte alltid bra och rolig, den existerade trots allt i nästan hundra år och hade en del oinspirerade dalar, men när Kronblom är som bäst, är serien jättekul.

Ur den första serien i boken, Kronblom på 50-talet.

”Jag Kronblom” innehåller Kronblomserier ur tidningen 91:an. Rent spontant tycker jag förstås att det är synd att man inte gjorde en större och bredare bok, med material redan från starten 1927. Kronblom skapades av Elov Persson och i de första avsnitten såg serien radikalt annorlunda ut, rent estetiskt. Persson tecknade i en elegant, cartoony stil, med rena linjer, serien såg amerikansk ut. Med tiden blev teckningarna mer skissartade och Kronbloms utseende förändrades. 

De första serierna i ”Jag Kronblom” kommer från 50- och 60-talen och är tecknade av Elov Persson. Ärligt talat är dessa serier, men några undantag, inget vidare; de är lite träiga. Jag vet dock inte hur pass representativa de är för serien under dessa två årtionden.

Kronbloms bisarra 80-tal.

1967 tog Elov Perssons son Gunnar över serien. Han ritade i en snarlik stil och nu börjar jag känna igen den Kronblom jag gillar. Majoriteten serier i boken är av Gunnar Persson och de är ofta roliga. Här återfinns 80-talsserierna där Kronblom är på en konstig utlandsresa, och avsnitten där Kronblom plötsligt får fostersonen Boris. Boris försvann ur serien efter ett tag. Dessa serier repriserades ganska nyligen i 91:an.

2006 tog Gunnar Perssons son Jonas över Kronblom. Enligt uppgift ritade han om många gamla avsnitt, istället för att hitta på nya skämt. Om han alltid gjorde så vet jag inte.

Ur en jubileumsserie från 90-talet.

Kronblom är en ytterst personlig serie – det är antagligen en serie som enbart kan göras av familjen Persson. Förvisso skrev Rolf Geschwind; signaturen ZWING, några avsnitt på 80-talet, men Kronblom känns som en serie vars stil och humor är svår att anamma. Vi är många som producerat-, och fortfarande producerar, 91:an, Åsa-Nisse med flera klassiska serier, vi ger ofta dessa serier en egen, personlig touch – men jag tror inte att detta går att göra med Kronblom. Figurerna i Kronblom pratar på ett eget sätt som antagligen är svårt att imitera, serien har en unik stämning och mentalitet.

”Jag Kronblom” innehåller ett kort förord av Jonas Persson och en kort inledning av Fredrik Strömberg. Jag hade förstås hoppats på betydligt mer redaktionellt material, med långa artiklar om seriens historia. 

För övrigt lades Elov Perssons andra serie, Agust, ner i år; 2023. Den skapades 1928, 1970 tog Elovs son Ingvar – Gunnars bror – över, och 1997 började Ingvars dotter Bia Melin att rita Agust. Det var Bia själv som beslutade sig för att lägga ner serien och gå i pension.

Lämna en kommentar