lördag 23 december 2017

Serier: Comanche 1973-1975

COMANCHE 1973-1975
av Greg och Hermann
Mooz Förlag
Ja, jag vet att det har hunnit komma ett tredje samlingsalbum med Comanche - jag har det. Men - förlaget har även hunnit dra tillbaka det, eftersom första upplagan är feltryckt; ett antal sidor är på danska. En ny, korrekt upplaga är på väg. Och ja, jag vet även att Mooz Förlag nu äntligen bytt namn till Zoom Förlag; det vill säga det namn det danska moderbolaget bär.
Men eftersom jag inte hunnit med att läsa och skriva om samlingsvolym två, tar jag och gör det.
Förra veckan diskuterade jag Comanche och Blueberry med en kompis över en lunch. Min kompis gillar Comanche, eftersom han tycker att den är lättare att komma in i än Blueberry. Själv sa jag ungefär vad jag skrev i min recension av den första samlingdvolymen med Comanche (texten finns HÄR); nämligen att om Blueberry är en John Ford-western, så är Comanche en western-TV-serie från 1960- eller 70-talet. Blueberry är mer komplex, intrikat, genomtänkt och framför allt bättre tecknad. Comanche är enklare, ytligare och ibland lite slarvig innehålllsmässig. Något som förstås inte hindrar serien från att vara underhållande.
"Comanche 1973-1975" innehåller tre album, samt ett kortare avsnitt av färskare datum. De tre  albumen är "Röd himmel över Laramie", "Shotgun Marlowe" och "Det sista upproret", vilka publiceras i nyöversättning av Göran Semb. De två första av dessa hette "Himlen är röd över Laramie" respektive "Red Dust och rövarbandet" när Carlsen Comics gav ut dem 1981 och '82, det tredje albumet har inte tidigare givits ut på svenska.
"Röd himmel över Laramie" tar vid där det förra albumet; "Wyomings vargar", slutade. Hjälten Red Dust förföljer några banditer och mördare, och träffar några lagom udda typer på vägen. Det här är ett förhållandevis traditionellt äventyr, och det slutar med en traditionell eldstrid.
Men! Vad som är intressant med den här storyn är att författaren Greg, i ett försök att vara realistisk, låter en sheriff arrestera Red Dust när kruröken lägger sig - det är trots allt inte okej att skjuta ihjäl folk, oavsett om de är mordiska banditer eller ej.
Den här bilden gillar jag! Den föreställer något vi sällan får se, vare sig i westernfilmer eller -serier, nämligen bostäderna i västerns städer - de som enligt populärkulturen mest verkar bestå av salooner, sheriffkontor, banker, hotell och stall.
När "Shotgun Marlowe" inleds avtjänar Red Dust ett fängelsestraff. Han friges, men allt är inte som förr. Red får inte använda skjutvapen, han får inte dricka alhohol, och med jämna mellanrum måste han infinna sig hos sheriffen. Det här är en rätt intressant utgångspunkt. Självklart blir det svårt för Red att lyda dessa regler, eftersom en galen bandit kallad Shotgun Marlowe och dennes gäng med råskinn är på väg mot den illa förberedda staden.
Tyvärr struntar Greg i att presentera Marlowe och hans gäng, de är bara några det pratas om lite löst, och som sedan dyker upp. Dessutom beter de sig korkat; istället för att bara skjuta ner seriens hjältar och övriga stadsbor, ger Marlowe dem alla chanser att komma undan. Marlowe ska till exempel tvunget hänga två personer och därmed dra ut på tiden - istället för att bara trycka av ett par skott.
I "Det sista upproret" gör en samling suputer till cheyenner uppror; de attackerar de vita och är nära att starta ett indiankrig. Samtidigt ska Red Dust hjälpa en fotograf att från en luftballong ta bilder på indianernas framfart. Red Dust har nu utsetts till vicesheriff.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Hermanns teckningar. För mig har han alltid varit något slags fattigmans-Giraud. Nästan alla människor i Comanche är rätt fula. Det funkar bra när det är gubbar som ska vara fula, men övriga gestalter är sällan några skönheter. Hermann verkar ha svårt att teckna ansikten.
Vidare är det ibland lite svårt att tolka seriens händelser på grund av de bildvinklar Hermann valt. Flera gånger fick jag stanna upp för att verkligen se efter vad det är som sker. Men då och då imponerar Hermann och fläskar på med mäktiga panoramabilder eller stämningsbilder.
Liksom volym ett är "Comanche 1973-1975" tryckt på blank, ganska tunt och sladdrigt papper, vilket är lite synd. Ett grövre, lite mattare papper skulle kunna lyfta serien en aning.
Jag tycker att Comanche är en rätt bra serie och den tillhör de bättre westernserierna. Men - serien är ingen Blueberry.   
-->

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx