fredag 21 april 2017

Serier: Blårockarna X 2

BLÅROCKARNA
"NANCY HART"
"STATISTERNA"
av Willy Lambil och Raoul Cauvin
Mooz Förlag
Blårockarna är av allt att döma en populär serie i Sverige - vilket känns lite oväntat. Jag har tidigare skrivit om två album i sviten ("De fyra evangelisterna" och "Lönnmördaren"), och dessa recensioner fick en farlig massa klick här på TOPPRAFFEL! - de får fortfarande klick. Innan jag skrev om dessa två album, hade jag aldrig läst Blårockarna, men uppenbarligen är serien saknad av många. Att Mooz fortsätter att släppa album på svenska torde innebära att folk faktiskt köper dem.
Dock blev jag lite förvirrad när det senast trillade in album med posten. Jag fick två Blårockarna på en gång; "Nancy Hart" och "Statisterna". Albumen är inte numrerade på omslagen, men längst bak i dem finns en sida  på vilken utgivningen listas. "Nancy Hart" har blivit album nummer sex, medan "Statisterna" är nummer åtta. "Lönnmördaren", som jag alltså redan skrivit om, är nummer sju! Har Mooz råkat släppa dem i fel ordning, eller har de skickat dem till mig i fel ordning?
... Fast fel ordning är det oavsett. Numreringen avser den nya, svenska utgivningen hos Mooz. "Nancy Hart" är egentligen album nummer 47 och publicerades ursprungligen på franska 2004, medan "Statisterna" kom 1997 och hade nummer 39. Om jag förstått det rätt, är nu några riktigt tidiga album på väg ut på den svenska marknaden.
Jag har i mina tidigare recensioner påpekat att Blårockarna är en lite udda serie - den ser ut som en komisk äventyrsserie, men är ofta ett ganska seriöst krigsdrama utan humor. Efter att nu läst fyra album och därmed blivit lite mer bekant med serien, tycker jag att Blårockarna är ganska trevlig. Dock är albumen alltför bagatellartade - de berättelser jag läst har bara en enkel handlingstråd, som skulle kunna klaras av på relativt få sidor, men de dras ut till albumlängd, det vill säga 46 seriesidor.
I "Nancy Hart" når den brigad nordstatssoldater serien handlar om fram till en till synes övergiven stad, som visar sig beskyddas av ett gäng beväpnade kvinnor; de är sydstatare som inte tänker släppa igenom några blårockar. Soldaterna gör flera försök att ta sig igenom, men luras konstant av de smarta kvinnorna. Det är i princip allt som sker i albumet. Originaltiteln lyder "Les Nancy Hart". Nancy Hart var en rebell under amerikanska frihetskriget, men under inbördeskriget kallade en grupp kvinnor sig The Nancy Harts, och ja, de försvarade en stad, eftersom alla män dragit ut i kriget.
Handlingen i "Statisterna" är lite kul - men dras ut och blir alltmer långsökt. En general i Washington DC tycker att alla fotografier som tas under kriget är för hemska, med lik och trötta soldater. Ingen vill väl ta värvning när de ser de bilderna. Så, generalen skickar iväg en fotograf till fronten, där han ska ta positiva bilder på soldaterna. Fotografen arrangerar bilder där nordstatarna ler glatt medan de käckt bekämpar sydstatare. Soldaterna blir dock alltmer missnöjda med situationen och den makt fotografen plötsligt fått - han har trots allt order från Washington. Han måste åtlydas.
Några statister rör det sig inte om - soldaterna är snarare modeller. I original heter albumet "Puppet Blues" - för det är marionetter de blivit. I vilket fall - historien känns lite grann som en 91:an-episod. Tänk er själva: överste Gyllenskalp anlitar en fotograf för att ta positiva bilder på gubbarna på Klackamo Hed. Och när jag tänker efter tror jag faktiskt att ett sådant avsnitt finns - gör de inte en fotokalender i ett avsnitt?
Som sagt: berättelserna i de här två albumen är bagateller. Men - de är rätt trevliga bagateller.



-->

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx