fredag 7 oktober 2016

Serier: Stor-Jobal från Krokjala 1: Skräcksäcken

STOR-JOBAL FRÅN KROKJALA 1: SKRÄCKSÄCKEN
av Emil Maxén
Cobolt
Cobolt ger främst ut album med utländska serier, oftast fransk-belgiska sådana, men det händer att de släpper ett och annat verk av svenska upphovsmän. "Skräcksäcken" av Emil Maxén är ett sådant album.
Jag har inte tidigare hört talas om Emil Maxén och detta hans debutalbum kom från ingenstans, men Stor-Jobal och hans värld visade sig vara en mycket trevlig bekantskap. I baksidestexten jämförs serien med bland annat DUNDERKLUMPEN. En orättvis jämförelse. Per Åhlin må vara folkkär - men DUNDERKLUMPEN är en dålig film. Den gjordes i stort sett utan manus, vilket märks. Jag såg om den på bio häromåret och satt verkligen och hade tråkigt.
Historien om Stor-Jobal är en betydligt bättre skapelse än Per Åhlins och Beppe Wolgers vimsiga soppa. Genren är något slags kombination av folksaga och skräck, uppblandat med en hel del humor.
Den stornäste Stor-Jobal är en märklig typ som bor på en liten holme i Inälvsdalen i Mellannorrland. Han driver runt och tar sig in i ödehus, som han plundrar. En natt plundrar han en häxas kåk. Där får han tag på en mystisk säck. Om man stoppar två eller flera levande varelser i denna och skakar om, så kryper det ut en blandning av de varelserna - så kallade skvadrar.
Stor-Jobal får genast en idé. Nu ska här tjänas pengar! Han smyger runt och dödar befolkningens kor, getter, höns, för att de istället ska köpa "Ärlige Jobals" skvadrar. Stor-Jobal träffar även på en ung pojke; Tjabo, som godtroget hjälper till med affärerna.
Mystik och märkliga stämningar vilar tungt över serien. Norrlänningar - Maxén är en sådan - har ju en tendens att framställa sin del av landet som magisk och mystisk. Jag har aldrig varit där. Jag är från Skåne, och Skåne är varken magiskt eller mystiskt. Det är bra som det är, och man har nära till Danmark.
Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om Emil Maxéns teckningar. En prolog som är daterad 2013 är rätt grovt och spretigt tecknad. Teckningarna i resten av albumet är bättre, men det lite ojämnt och ibland aningen för skissartat.
Däremot är Axén en alldeles utmärkt serieberättare! Det här är mycket skickligt gjort, det är driv i berättandet, samtidigt som storyn är bra. Det är fascinerande och underhållande, intresset hålls hela tiden uppe - och idén med skvadrarna är strålande. Jag önskar jag kommit på det själv! Dessa bestar är inspirerat skildrade; fula, vidriga varelser.
Jag utgår från att det är Maxén själv som står för den utomordentliga, synnerligen stämningsfulla färgläggningen. Denna tillför oerhört mycket, och man tänker inte på de ibland grova teckningarna. Helhetsintrycket är ytterst elegant.
Som extramaterial får vi bland annat beskrivningar av en farlig massa skvadrar, samt så kallad "fan-art" av andra tecknare; lite lustigt, eftersom detta ju är det första albumet.
Fantasieggande och imponerande. "Skräcksäcken" är en av de bästa svenska debuter jag stött på. Nu väntar jag med spänning på album nummer två i serien!


-->


0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx