fredag 9 september 2016

DVD/Blu-ray/VOD: Bone Tomahawk

BONE TOMAHAWK (Studio S Entertainment)
Det är inte utan att jag sett fram emot BONE TOMAHAWK; en skräckwestern som hajpats en hel del det senaste året, den har hyllats av många - men jag noterar att en del anmärkt på dess estetik och en del annat.
Jag måste erkänna att jag blev aningen ställd när jag nu äntligen såg filmen. Enligt uppgift kostade BONE TOMAHAWK bara 1,8 miljoner dollar att göra; ungefär hälften av vad en normalbudgeterad svensk långfilm kostar. Med tanke på att folk som Kurt Russell, Patrick Wilson och ytterligare några kända namn medverkar, antar jag att den angivna budgeten exkluderar en del utgifter. Innestående löner?
Estetiskt ser BONE TOMAHAWK ut som den lågbudgetfilm den är. Åtminstone i början, när det främst är interiörscener. Det kalla, kliniska digitalfotot, avsaknaden av musik, och dialogen får filmen att se ut som engelsk TV-teater från 1980-talet. Det känns onekligen lite konstigt att se Kurt Russell i en sådan här produktion. Filmfotot ser bättre ut när huvudpersonerna beger sig ut i vildmarken.
Handlingen är enkel. Kurt Russell spelar Franklin Hunt, sheriff i staden Bright Hope. Där är det frid och fröjd, tills plötsligt tre personer kidnappas. En indian som bor i staden hävdar att det är en mystisk kannibalstam som fört bort de tre. Tillsammans med maken till en av de bortförda; Arthur O'Dwyer (Patrick Wilson), vicesheriffen Chicory (Richard Jenkins), och en märklig, ilsken revolverman som heter John Brooder (Matthew Fox), rider sheriff Hunt iväg för att leta upp kannibalerna. Arthurs ben är spjälat och gör färden något mer strapatsrik. De får sina hästar stulna på vägen, det dyker upp mexikaner som kanske, kanske inte, är stråtrövare, och så till slut hittar de förstås kannibalerna.
S Craig Zahler är en romanförfattare som regidebuterar med BONE TOMAHAWK, vilken han förstås även skrivit manus till. Det märks att han är en författare som regisserar för första gången. Hans film varar två timmar och tio minuter, vilket är ungefär en halvtimme för länge. Det dröjer 40 minuter innan Hunt och hans men ger sig av för att leta kannibaler, och dessa kannibaler hittas inte förrän filmen går mot sitt slut.
Zahler gillar dialoger och han verkar vilja ge en realistisk bild av en stad i vilda västern, och människorna i denna. Dialogerna är bra, men Zahler är ingen Tarantino - om man jämför med den väldigt snackiga THE HATEFUL EIGHT, framstår BONE TOMAHAWK som lite träig och trevande; aningen livlöst och utan dynamik i dialogscenerna. Tarantino, å sin sida, vet hur man filmar sådant så att det blir underhållande.
Bristen på dynamik märks även av när det är dags för action och skräck. Vi serveras en del riktigt, riktigt grova splatterscener, i synnerhet när hjältarna konfronteras med den mystiska (muterade?) kannibalstammen. Effekterna är välgjorda och realistiska. Men - jag kan inte påstå att filmen någonsin blir spännande eller otäck. Intensitet saknas. Jag skyller på det oftast platta filmfotot.
Nu är BONE TOMAHAWK ingen dåligt film, tvärtom; det är en bra western. Det är en tuff film, den har en cool story, om än inte helt utvecklad - vad är det där för konstiga kannibaler? Dialogen är genomtänkt och skådespelarna går det absolut inte att klaga på. Förutom ovannämnda medverkar Sid Haig och David Arquette i en prolog, Sean Young dyker upp som hastigast i en kort scen, James Tolkan är pianist på saloonen, och Michael Paré ska visst också vara där någonstans, men honom missade jag.
Att jag låter mer besviken än jag är, beror på att jag förväntade mig betydligt mer av BONE TOMAHAWK. Någon borde sett över filmen och tajtat till den - vilket kanske var svårt, eftersom det är en auteur som ligger bakom. "Hallå där, kom inte här å klödda med min film, med min vision! Den är bra som den är!"
Blu-ray-utgåvan från Studio S är snygg, men saknar extramaterial - här finns inte ens en trailer.










-->

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx