måndag 28 mars 2016

Serier: Conquistador del 1

CONQUISTADOR DEL 1
av Jean Dufaux och Philippe Xavier
Albumförlaget
1980 gav Carlsen/if ut ett seriealbum som hette "Kvinnan från stjärnorna". Jag såg det i en butik och tyckte att det var något lockande över det; stora, fascinerande, målade bilder. Som jag minns det. Jag köpte det aldrig. I samma veva kom även ett album om amazonkrigare, men det minns jag inte vad det hette. Jag köpte aldrig albumen. Jag minns att de sågades i Bild & Bubbla, som klagade på att de var tunna och intetsägande. Flera år senare lånade jag dem på biblioteket - och jag höll med B&B:s recensent.
När jag läste den franska serien "Conquistador" del 1 kom jag att tänka på dessa gamla bortglömda album. Jag associerade även till gamla 80-talsserier från Métal Hurland och dess amerikanska avläggare Heavy Metal. Visst gillade jag många serier i dessa tidningar, men alldeles för ofta publicerade de tjusigt tecknade - eller målade - serier med minimal handling och ytliga gestalter.
"Conquistador" utspelar sig år 1520 och titelns spanska krigare, fast i plural, letar efter aztekernas skatt. I aztekernas fascinerande stad träffar de kejsar Moctezuma, som av någon anledning visar upp den imponerande skatten, som är gömd i ett valv. Spanjorerna lämnar staden, men eftersom de vill ha skatten, stannar en grupp utvalda personer kvar. Anförda av den tuffa bruden Catalina Guerero smyger de tillbaka till staden i djungeln.
Philippe Xavier tecknar överdådigt; det handlar om stora bilder och få rutor per sida. Han är fantastisk på att rita pyramider och aztekiska föremål, allt läckert färglagt av Jean-Jacques Chagnaud. Det ser ut som en fantasy- eller science fiction-serie. Xavier är sämre på att rita människor och i synnerhet ansikten. Figurerna ser lite bleka ut - och då åsyftar jag inte hudfärgen. Den tuffa och sexiga Catalina känns lite grann som en anakronism; en (anti)hjältinna plockad från 2000-talet. Fast realism visar sig inte vara vad den här serien siktar in sig på. Mot slutet övergår handlingen till ett äventyr med fantasyinslag.
Jean Dufaux berättar lite styltigt. Det är väldigt platt, det händer inte så mycket, gestalterna är vaga, och det är oengagerande. Om än bitvis flott att titta på. Först mot slutet tar det sig. Då börjar det bli lite intressant och så pass spännande att jag, när albumet slutar med ett "Fortsättning följer", ville läsa mer för att se vad som händer härnäst.
För trots albumets brister vill jag se mer av aztekernas fantasieggande stad.


-->

0 kommentarer:

Skicka en kommentar

 

TOPPRAFFEL! Copyright © 2012

Bloggerfy Splinx