Foton copyright (c) Sony Pictures Sweden
Någon gång när jag gick i grundskolan besökte vi Teknikens och sjöfartens hus i Malmö. Där står det en ubåt uppställd på gården. När vi hela klassen klev in i båten och trängde oss genom den, drabbades jag av klaustrofobi – för första och antagligen enda gången hittills i mitt liv. Det var skönt att komma ut igen. För två jular sedan besökte jag åter museet och tittade ännu en gång in i ubåten. Nu var jag beredd på att det skulle vara trångt, och den här gången verkade större delen av ubåten vara avstängd (fast det har den kanske alltid varit?), och det var inte lika otäckt som förra gången.
När jag ser ubåtsfilmer brukar jag ofta tänka på hur illa det måste lukta ombord. En massa svettiga karlar instängda i en jättefallos under havet. Örk! I Kevin Macdonalds (LAST KING OF SCOTLAND, STATE OF PLAY) nya film BLACK SEA; en brittisk-rysk samproduktion, ser det ut att lukta extra illa. Inte nog med att karlarna svettas, de äter även mat som ser äcklig ut.
Jude Law spelar den arbetslöse ubåtskaptenen Robinson, som får veta att man tror sig ha hittat en förlist tysk ubåt från andra världskriget. Den ska innehålla guldtackor för miljoner och finns någonstans i Svarta havet. En skum amerikan (Scoot McNairy) dyker upp och låter Robinson träffa en mystisk finansiär, som är intresserad av guldet. Hittar de skatten vill han ha 40%.
Robinson skrapar ihop en besättning bestående av diverse veteraner och kufar, en av dem (Ben Mendelsohn, som ser ut som Stefan Sundström) är en helgalen psykopat. Halva beättningen ska bestå av ryssar, och dessa hoppar på i Ryssland, där en ubåt väntar på dem – en risig gammal skorv. Och så beger de sig iväg på en skattjakt där de hela tiden måste undvika att bli upptäckta och där de inte kan lita på varandra.
Till en början känns BLACK SEA nästan som ett klassiskt, spännande pojkboksäventyr: ett gäng karlar på skattjakt. Tonen blir dock mörkare allteftersom. Ryssarna kommer i konflikt med engelsmännen, alla kommer i konflikt med alla, girigheten tar över. Folk dör ombord. Självklart får de även problem med ubåten, när maskiner exploderar och de stöter emot klippor och annat som ställer till det.
BLACK SEA är inte A-märkt – den här filmen innehåller inga scener med två kvinnor som samtalar om något annat än män. Den innehåller nämligen inga kvinnor alls – med undantag för några statister i bakgrunden i början, och för Robinsons ex, som syns i korta drömscener. Däremot är filmen väldigt klaustrofobisk och som thriller är den rätt okej. Rollfigurerna är lite för osympatiska för att man ska känna något för dem.
Filmen är också något av Svarta havet-mästerskapen i engelska accenter. Jude Law pratar skotska, Mendehlson är australier, McNairy är som jag nämnde amerikan, en kille är irländare, och ryssarna har förstås kraftig brytning.
Och alla svettas de ymnigt.
(Biopremiär 10/4)
<!–
google_ad_client = "ca-pub-3083732164083137";
/* TOPPRAFFEL!-inlägg */
google_ad_slot = "7529329410";
google_ad_width = 234;
google_ad_height = 60;
//
–>
TOPPRAFFEL! 